För nästan sju år sedan spelade världspianisten Roland Pöntinen den första tonen av Beethovens 32 pianosonater i Kulturhuset i Ytterjärna. På lördag den 9 maj är det dags för finalen. Ett samarbete unikt i sitt slag.

– Tillvaron skulle vara bra mycket fattigare utan dessa 32 banbrytande verk, skrivna för Beethovens eget instrument, pianot, och där han är som mest personlig. De innehåller alla mänskliga känslolägen från djupaste svårmod till en livsglädje som spränger alla gränser. I de sista sonaterna går han ännu längre och tycks få kontakt med det utomjordiska, säger Roland Pöntinen.

Peter de Voto som är vd för Kulturhuset i Ytterjärna hörde Roland spela för första gången 1988. Han blev tagen redan där och då. När sedan Kulturhuset i Ytterjärna invigdes 1992 blev Roland snabbt en återkommande programpunkt. Roland har sedan dess gjort otaliga konserter i Ytterjärna, varav åtta där han spelar Beethovens pianosonater – den nionde och sista på lördag.

– Roland har en sådan otroligt bred repertoar att det inte går att stoppa in honom i bara ett fack. Trots en otrolig specialisering har han en väldig bredd. När han spelar Beethoven blir han Beethoven. Det han gör är kongenialt. Han lever sitt pianospel som ingen annan – en fascinerande person, säger Peter.

Ett projekt utan deadlines

Den 2 december 2008 spelade Roland den första konserten i Beethovenserien. Det blev en början på ett nästan sju år långt samarbete, där varken Peter eller Roland visste hur lång tid det skulle ta från början.

– Många pianister har kontaktat mig och velat göra Beethovens pianosonater – på bara två helger. Men det säger sig självt att det inte kan hålla samma höga nivå. Samarbetet med Roland har passat in i vårt ”slow art”-koncept som vi arbetar utefter i Ytterjärna. Om inte Roland har känt sig färdig har vi helt enkelt väntat, berättar Peter.

Många av Beethovens pianosonater spelas flitigt, och det är inte första gången det händer att en pianist spelar igenom alla av dem. Därför har det delvis handlat om att inte göra en konsert på upptrampade stigar.

– Jag är otroligt tacksam över att det har fått ta sin tid. Normalt sätt brukar man kanske bestämma en mer sammanhängande period under kortare tid, men vårt samarbete har fått ta tid där jag undan för undan har ringt Peter när jag känt mig mogen för nästa del, berättar Roland.

Även om det inte fanns någon deadline har det från början varit helt bestämt från första början vilka sonater som skulle spelas på vilken konsert. De har inte spelats i kronologisk ordning.

– Roland var väldigt tydlig från början att han inte ville spela sonaterna i kronologisk ordning, något jag är otroligt glad över. Varje konsert har istället varit en komposition av de sonater som han tyckte passade bäst ihop. En kreativ blandning som inte har krävt att man går på alla konserter utan varje tillfälle har haft målet att vara en fulländad konsert i sig, förklarar Peter.

Beethovens alla pianosonater – ett helt livsverk

Beethovens 32 pianosonater är ett helt livsverk, där de första sonaterna skrevs i början av hans karriär och de sista i slutet när han var helt döv.

– Det har varit otroligt spännande att djupdyka in i Beethovens värld och se hur han själv tacklar olika problem och utvecklas som tonsättare. Där göms så otroligt många karaktärer. Det har handlat om att ta sig in i verkets inre värld och försöka identifiera sig med varje verk, försöka fånga essensen. Det har blivit många kast mellan sorg, förtvivlan och glädje. En slags emotionell berg- och dalbana där det samtidigt gäller att hålla huvudet kallt för att klara sig igenom.

Roland har under sin karriär gjort otaliga skivinspelningar. Trots detta, eller kanske på grund av, har han inte velat spela in Beethoven-konserterna i Ytterjärna.

– Jag ville göra det just där och då, på ett sätt tycker jag att det är mer spännande. Eftersom det var första gången jag spelade alla 32 sonaterna ville jag inte heller riskera att det skulle bli ett till störningsmoment. Det är däremot inte helt omöjligt att jag spelar alla sonaterna igen, och då kanske jag spelar in, säger Roland.

– Vi har inte velat samla en skatt ute i Ytterjärna, utan det handlar istället om att erbjuda fantastiska upplevelser som bara de som varit där upplevt. Precis som på Beethovens egen tid. Liveframträdanden går inte att jämföra med en skiva hur perfekt den än är. För Kulturhuset i Ytterjärna är detta något av vårt signum: att det ska vara levande människor som är med om egna upplevelser just här och nu. Det finns en tendens idag att vi inte lever i nuet. Roland Pöntinens konsert är även en slags hyllning till det flyktiga ögonblicket, som vi människor griper tag i och gör till något som blir bestående i oss, säger Peter.

Ett samarbete som gett mersmak

Projektet har varit så lyckat att Kulturhuset i Ytterjärna redan påbörjat ett liknande samarbete med en annan svensk pianist, Peter Friis Johansson som ska spela alla Schuberts fullbordade pianosonater. De två första konserterna i serien har redan spelats.

– Men först ska vi njuta av de tre sista pianosonaterna av vår fantastiska resa med världspianisten Roland Pöntinen.

Läs mer om konserten lördag den 9 maj på Kulturhuset i Ytterjärnas hemsida.
Foto: Mats Bäcker