Nyckeln till hållbar odling och hög bördighet är att sköta odlingsjorden. Men idag utarmar vi istället jordkapitalet genom ett kemikalieberoende jordbruk. De flesta av oss förstår inte hur jord egentligen fungerar med alla dess levande komponenter.
Det här är en överlevnadsfråga för jordbrukare, och på längre sikt för hela mänskligheten, anser Josef Carey som arbetar som jordkonsult på företaget 59degrees.

Josef är certifierad Soil Food Web Consultant från internationellt erkända Elaine Ingham Network. Han är uppvuxen på en mjölkgård i Wales, och har bland annat en 20-årig bakgrund som arborist. Idag arbetar han inom odling mer generellt. Mycket kretsar kring att skapa konkret förståelse för relationerna och samverkan mellan växter och allt som finns i jorden. I marken handlar det, enligt Josef, både om jordstruktur och den stora mångfald av levande organismer som finns i frisk jord och som gör att växter kan växa och frodas. Ju mer aktiv jorden är, desto mer produktiv är den.

Att förstå vad jord är

– Alla växter, oavsett om det är träd eller tomatplantor, är beroende av kapaciteten i den levande jorden och förutsättningarna för god rotutveckling. Mikroorganismer cirkulerar näringsämnen och frigör mineraler i jorden som då blir tillgängliga för växterna. En mångfald av levande organismer skyddar också växterna från sjukdomar och angrepp, berättar Josef Carey.

Han anser att särskilt dagens konventionella jordbruk odlar på fel sätt. Växter frodas av sig själva om vi vårdar jorden. Att arbeta med och optimera odlingsjorden är därför nyckeln. Växterna har även ett immunförsvar som är beroende av mikrolivet i frisk jord. Han pekar på att i modernt konventionellt jordbruk är växternas hälsa överlag så låg att man måste använda kemiska bekämpningsmedel och sprida gift i markerna och även i maten.

– Det finns många missförstånd inom jordbruk. Man förstår inte fullt ut vad jord är och det innebär att vi inte kan utnyttja potentialen som finns i jorden. Att lära jordbrukare att sköta jorden anser jag är den kritiska delen inom odling.

Viktigt med bra jordstruktur

Frisk jord har en luftig struktur som är gynnsam för växter och rotbildning. Där finns upp emot 60 procent luft (och olika gaser) och vatten kan lätt penetrera jorden, berättar Josef. Utrymmet för växter att utveckla rötter är större och mängden kol som lagras i jorden är större. Vid sämre jordstruktur rinner en stor del av vattnet bort på markytan, luftigheten är sämre och rötterna får svårare att utvecklas. Något som missgynnar rotbildning ytterligare är att köra mycket med stora maskiner, eftersom jorden då blir mer packad.

Rötterna tar upp vatten, näring och mineraler och är förstås avgörande för hur växten utvecklas. Rötter kan vara betydligt djupare än vi vanligen tror, om jorden ger förutsättningar för det. Enligt Josef kan exempelvis gräsrötter var flera meter djupa och trädrötter kan sträcka sig över hundra meter ner i marken.

Frisk jord klarar torka bättre

Med tanke på luftigheten i jorden skulle man kunna tro att plöjning enbart är av godo, men riktigt så är det inte. När man plöjer stör man jorden påtagligt och minskar bördigheten, menar Josef. Plöjning förstör mycket av mikrolivet i jorden, man förlorar kol (som hamnar i atmosfären) och allt detta gör att jorden får sämre förmåga att hålla kvar vatten. Jordens vattenhållningsförmåga är inte bara viktig för växternas tillväxt, utan också för jordbrukets motståndskraft mot torka – som den torka som drabbade Sverige sommaren 2018, och som vi genom den pågående klimatförändringen kan få se mer av framöver. Enligt Josef klarar vi sådan torka bättre om vi genom ett regenerativt jordbruk – kretsloppsjordbruk – tar hand om jorden och har en frisk jordstruktur, med rikt mikro- och makroliv och djupa växtrötter.

– Överhuvudtaget har dagens konventionella jordbruk låg motståndskraft. Man har pressat ekosystemet så långt att det inte klarar påfrestningar. Vi har nått gränsen för vad man kan göra med kemiskt jordbruk och vi kan förvänta oss mindre skördar framöver. Det handlar om jordförstöring i kontrast till jorduppbyggande, säger Josef Carey.

Ett kapital som minskar

Han menar att vi måste se jorden som en resurs som behöver vårdas. Vårt jordkapital minskar idag och man kan jämföra det med ett batteri som numera är halvtomt. I exempelvis Storbritannien har man, enligt Josef, bara 60 år av konventionellt jordbruk kvar innan batteriet är slut.

– Det gäller att inte bara hålla batteriet fullt utan också att bygga upp jorden allt mer genom lagring av kol i marken. På så sätt kan vi odla näringsrika grödor och samtidigt minska mängden kol i atmosfären. Utmaningen är att använda metoder som bygger upp jorden istället för att förbruka den. Vi ska skörda räntan av jordkapitalet, inte förbruka det kapitalet.

Organismer i jorden avgörande

Som jordkonsulter hjälper Josef Carey och 59degrees jordbrukare/odlare genom att titta på jordens hälsa. Bland annat tittar man på mikrober, makroliv, kolhalt, kemi och vad i jorden som är tillgängligt för växterna. Utifrån det ger man sedan rekommendationer om vad som kan förbättra produktiviteten och man erbjuder även ett antal produkter. Mycket handlar om mikrolivet i jorden.

– Mikrober som bryter ner organiskt material till kol är jordbrukarens bästa vän. Ett generellt råd är därför att lära sig använda mikroskop. Ett rikt mikroliv ger en bra indikation på jordens hälsa, säger Josef.

Ett annat allmänt råd är att ibland lämna traktorn och gräva i jorden på en liten yta. På mindre än en kvadratmeter ska det i en frisk jord finnas hundratals maskar, enligt Josef. Om man bara hittar ett 10-tal maskar är det ett dåligt tecken. Andra exempel på generella råd är att lära sig kompostera, att lämna orörda ytor runt odlingar och att även odla växter som attraherar pollinerare.

Josef Carey tror att det konventionella jordbruket inte kommer att bestå och han vill se mer av regenerativ, jorduppbyggande odling där man slipper konstgödsel och gifter och även minskar behovet av olja.

– Idén att föda växter med konstgödsel är förlegad. Istället för att anpassa växter till vårt sätt att arbeta bör vi anpassa arbetssättet till växterna. Vi är en del av ett ekosystem och grunden är att vi tar hand om odlingsjorden.

Ödesfråga för människan

Vad händer om vi inte arbetar mer hållbart?

– Vi ser effekterna idag. Jordbördigheten minskar, kol hamnar i atmosfären och matkvaliteten sjunker genom minskat näringsinnehåll. Exempelvis finns det äpplen som idag har 25 gånger lägre järnhalt än för 50 år sedan.

Josef pekar också på att vi i dagens jordbruk stoppar in mer och mer energi, men att vi relativt sett egentligen får ut mindre och mindre energi av detta. Tidigare fick vi tvärt om ut mer energi från jordbruket än vi stoppade in. Att förstå vad som pågår i jorden och använda den kunskapen är nyckeln till jordbrukarens försörjning, menar Josef. Han anser att frågan om att vårda odlingsjorden på sikt också är en avgörande ödesfråga för människan som art och belyser detta med en tankeväckande aspekt:

– Alla organismer som inom ett ekosystem inte kan försörja sig själva definieras rent biologiskt som parasiter – och just nu är vi människor tyvärr parasiter.

Mer regenerativt jordbruk

Hela frågan om hållbart jordbruk kokar enligt Josef ner till vilka intentioner jordbrukaren har och vad konsumenterna efterfrågar. Idag sätts stor press på bonden att konkurrera på en global marknad, istället för att mer lokalt bidra till människors matförsörjning och hälsa. Idag pressar vi också ekosystemen för långt och Josef menar att allt detta kommer att leda till att jordbrukare slås ut. Han tror att en hållbar modell kan bygga mer på att producera för det han kallar communities, snarare än på storskalig produktion för en global marknad. I bland annat Järna finns bra exempel på sådana fungerande, hållbara matsystem.

– Det finns all anledning att vara optimistisk kring möjligheterna att gå över till ett mer regenerativt och hållbart jordbruk. Det är bara logiskt och det vi ser nu är ett pionjärstadium till ett bättre jordbruk. Jag tror många konsumenter vill ha kvalitet och allt fler kommer att stödja det här om man vet att det gynnar alla, säger Josef Carey.