Havre är ett intressant spannmål med många fördelar. Det är näringsrikt och mättande med hög proteinkvalitet och har enligt studier ett fiberinnehåll som är kolesterolsänkande. Dessutom passar havre särskilt bra att närodla i just det klimat vi har i Sverige och Skandinavien.

Historiskt har vi i Sverige odlat väldigt mycket havre. I slutet av 1800-talet lär det ha stått för hälften av all spannmålsproduktion i landet, men har sedan dess minskat. Enligt Jordbruksverkets statistik odlas det numera havre på ungefär 1/6-del av den svenska spannmålsarealen. Men havre verkar på senare år ha fått ett uppsving som populärt livsmedel.

Hälsosamt havre på uppgång

– Idag är trenden att produktionen av havre stadigt ökar i Skandinavien, Europa och i USA. Numera byggs det också många nya havrekvarnar, berättar Slobodan Carapic, som är varuflödes- och produktionschef på Saltå Kvarn, och även mångårig havreexpert.

Det växande intresset för havredrycker bidrar till ökningen, men även andra havreprodukter ökar, menar han. Och det finns goda skäl till detta. Förutom den goda smaken har havre flera närings- och hälsofördelar. De havreprodukter som finns på marknaden är fullkornsprodukter och liksom flera andra spannmål innehåller havre mycket proteiner, vitaminer, antioxidanter och mineraler.

Olösliga och lösliga fibrer

En hälsofördel med havre är att det innehåller mycket av både olösliga och lösliga fibrer, vilket inte bara är bra för matsmältningen. De lösliga fibrerna kallas betaglukan och kan enligt flera studier sänka ett förhöjt kolesterolvärde. Det räcker med tre gram betaglukan per dag, vilket enligt olika uppgifter motsvarar omkring 1,5-2 deciliter havregryn. Slobodan Carapic berättar att det finns tre procent betaglukan i havregryn och 6-7 procent i havrekli, som är det yttre skiktet i havrekornet. Dessa fibrer är samtidigt bra för blodsockret eftersom de i matsmältningen bryts ner långsamt och ger en jämn blodsockerhöjning. Havre är också erkänt som del i prebiotiskt medel, som gynnar goda tarmbakterier.

– Speciellt för havre är också att det enligt studier ger en bra mättnadskänsla. Man står sig ganska länge på exempelvis gröt av en deciliter havre. Det här kan delvis förklaras av att havre innehåller dubbel så mycket fett jämfört med råg, vete och korn.

För en del av oss är det en fördel att rent havre inte innehåller något gluten. Men för att sälja det som helt glutenfritt ställs hårda krav på sådan produktion, som enligt Slobodan blir svår och dyr. Det kan räcka med något korn av ett annat sädesslag i ett kilo havre för att det inte ska kunna klassas som glutenfritt.

Kan användas på många sätt

Slobodan Carapic har väldigt lång erfarenhet av att producera havre. Han har på olika sätt arbetat med det som huvudråvara i cirka 30 år och tror starkt på att havre har framtiden för sig som nyttigt, hållbart och bra livsmedel.

– Man kan använda olika havreprodukter till så mycket gott. Förutom i en rad gröter kan man använda det i müsli, i pannkakor, som komplement i bakning och till mycket annat. Exempelvis passar havrekross bra som ersättning till ris och pasta och förstås även som ingrediens i bröd.

Eftersom havre inte innehåller gluten bakar man inte jäst bröd av havremjöl, som är något av en biprodukt när man gör havrekli. Men det går bra att baka platta bröd på havremjöl. Det gör man, enligt Slobodan, bland annat i Finland.

Han pekar också på att det finns goda möjligheter till matinnovationer med havre. Något som redan utvecklats väldigt mycket på senare tid är havredrycker. Andra exempel på produkter som kan komma är mältat havre, där man gör näringsämnen ännu mer tillgängliga genom en process med blötläggning och sedan torkning. Slobodan ser också goda möjligheter med olika bakade granola-produkter baserade på havre. Något annat som kan utvecklas är även så kallads ”overnight oat groats”, som är kokningsfria, havrebaserade gröter som blötläggs i kyl över natten och sedan är färdiga att ätas, eventuellt toppade med annat gott.

Odlas bäst i skandinaviskt klimat

Det finns också hållbarhetsfördelar med havre. Det är ett spannmål som enligt Slobodan passar väldigt bra att närodla på våra skandinaviska breddgrader.

– Det bästa havret växer i Sverige och i Finland. Det fungerar däremot inte så bra att odla i exempelvis södra Europa. Vid torrt och varmt klimat blir det småhavre som också passar dåligt i kvarnar. Det behövs fuktigare och kallare klimat.

En annan hållbarhetsfördel med havre är att man förutom att göra livsmedel av hela kornet även kan utnyttja havreskalet som energikälla och även som djurfoder. På Saltå Kvarn använder man faktiskt 100 procent av det skördade havret, som består av dels kornet (inklusive kli), dels skalet som tas bort maskinellt. Havreskal har ett högt energiinnehåll – några kilo ger lika mycket energi som en liter olja. Via en havrepanna använder Saltå Kvarn skalen till uppvärmning av byggnader och för att producera ånga för värmebehandling och torkning i kvarnproduktionen. Därefter återstår bara två procent av havret i form av mineralrik aska som sprids på åkrar i närområdet.