Var tredje svensk använder alternativ eller komplementär medicin. Och drygt tre av fyra av dessa har blivit friskare av det. Det visar en ny undersökning gjord av Novus.

De vanligaste åkommorna att söka alternativ eller komplementär medicin för är, enligt undersökningen, ryggbesvär, höftbesvär och ischias (44 procent) samt värk i skuldror, axlar, händer, ben och knän (38 procent).

Den enskilt vanligaste typen av alternativ eller komplementär behandling som svenskar söker sig till är akupunktur. Hela 41 procent svarade att de sökt och fått akupunktur.
De sinsemellan relativt snarlika behandlingsmetoderna osteopati, naprapati, kiropratik och kraniosakral terapi lades ihop i en grupp och 44 procent svarade att de använt dem. Massage, bindvävsmassage, rosenmetoden och shiatsu hade 24 procent använt sig av.

Kiropraktik och naprapati har tidigare har ansetts som alternativmedicin och har tagits med i Novusundersökningen, trots att de numera är legitimerade yrken, eftersom det ännu inte finns utbildning inom högskola och universitet för dessa metoder.

Hälften utredda av läkare

Hälften (52 procent) av dem som sökte komplementär eller alternativ medicin (KAM) uppgav att de redan fått diagnos eller utretts av läkare inom hälso- och sjukvården då de senast sökte hjälp inom den alternativa vården.

Av dessa var fler kvinnor (58 procent) än män.

Männen hade i lägre grad fått en diagnos innan de sökte alternativmedicinsk hjälp. 46 procent av männen svarade nej på frågan om läkarutredning och diagnos innan de sökte sig till komplementär och alternativ medicin.

På frågan om varför man valde att söka alternativ eller komplementär medicin för sina åkommor svarade 24 procent att de tidigare fått hjälp av alternativmedicin, medan 22 procent svarade att de blivit rekommenderade att söka den typen av vård av släkt och vänner.
21 procent svarade att de sökte sig till alternativmedicinen eftersom sjukvården inte kunnat hjälpa dem och 12 procent att de inte var nöjda med sjukvården. Fem procent svarade att de gjort sitt val av vård för att de ville undvika allvarliga biverkningar.

Undersökningen ställde också frågor om antalet tillfällen som alternativ- eller komplementärmedicinsk vård sökts under de senaste tolv månaderna.

Elva procent hade sökt KAM flera gånger, medan fem procent sökt flera gånger och 18 procent sökt, men för längre sedan än de senaste tolv månaderna. Totalt ger detta en siffra på 33 procent av svenskarna som använder KAM, eller en av tre.

Färre biverkningar än skolmedicinen

Så hur har den alternativmedicinska/komplementära vården fungerat?
Frågan som ställs i undersökningen är:

Hur har den sjukdom/besvär förändrats som du senast sökte komplementär/alternativmedicinsk behandling för eller intog ett alternativmedicinskt preparat för?

Hela 65 procent svarade att de efter behandlingen var helt besvärsfria eller något bättre. 18 procent svarade att läget var oförändrat och sex procent att de mått bättre efter behandlingen, men sedan mådde sämre igen.

Bara två procent svarade att de mådde något eller mycket sämre efter behandlingen.

Svaren är intressanta att jämföra med svaren på frågan om biverkningar:

Undersökningen visar nämligen också att två procent upplevt biverkningar av den komplementära/alternativa medicinen – medan 13 procent upplevt biverkningar av skolmedicin.

I undersökningen ställdes inte bara frågor om eget bruk av alternativ eller komplementär medicin utan också frågor om attityder till rätten att välja vård för såväl sig själv som för sitt barn.

Vill ha rätt att välja vård

Frågan som ställdes var: Anser du att det är patienten själv, oberoende av diagnos eller besvär, som har rätten att själv bestämma vilken behandlingsform han eller hon vill ha. Alltså har rätt till valfrihet att välja en komplementär/alternativmedicinsk behandling, antingen enbart eller som ett komplement till den vanliga vården? (Utgå från att patienten är myndig och kan ta ansvar för sina beslut.)

På denna svarade hela 72 procent ett entydigt ja. Av kvinnorna var det ännu fler, 79 procent, som svarade ja.

Bara 16 procent svarade nej på frågan ovan och bland dessa var män i åldern 30-49 år överrepresenterade (20%). (12 procent svarade vet ej på frågan.)

60 procent anser att föräldrar ska ha rätt att välja komplementär eller alternativmedicinsk behandling för sina barn om det inte är akut eller gäller livshotande sjukdomar.

Bland dem som själva har intagit eller fått alternativ medicin eller behandling är stödet  för föräldrarnas rätt att fatta ett sådant beslut starkare – 70 procent anser att föräldrar ska ha rätt att välja ­vård för sina barn – medan motsvarande siffra för dem som själva inte använt sig av alternativ eller komplementär medicin var 51 procent.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Svenska Föreningen för Vetenskaplig Homeopati och utfördes under 12–18 april 2019. Resultatet baserar sig på svar från 1140 personer (57 procent av de totalt 2000 personer som tillfrågades, vilket enligt Novus är en hög svarsfrekvens)