Artur Granstedt är docent i ekologisk odling och författare till boken Morgondagens jordbruk. Här kommenterar han de återkommande försöken att via media baktala ekologisk odling.

Påståenden att ekologiskt odlade livsmedel skulle motverka klimatmålet dyker då och då upp i media. Nu senast baserat på en studie av bland andra Staffan Wirsenius. Man påstod att lägre skördar i ekologisk odling skulle leda till att mer mark tas i anspråk och att det leder till ökad avskogningen – vilket var en slutsats som blev kraftigt kritiserad från flera håll.

Den här typen av påståenden blir som vanligt falsk matematik. Och som vanligt missar man helhetsperspektiven och att det, utöver klimatfördelar, också finns flera andra mycket viktiga miljöfördelar med ekologisk odling. Detta gäller både ur internationellt och svenskt perspektiv.

För svensk del brukar den här sortens utspel från eko-motståndare baseras på en misstolkning av det som i svensk jordbruksstatistik klassas som ekologiskt. Där räknar man in jordbruk som fortfarande är under omläggning till ekologisk odling samt gårdar som egentligen inte är särskilt ekologiska utan bara klarar minikraven på kemikaliefri odling, vilket då ger ekobidrag. Verkligt ekologiska lantbruk bygger på lokala och förnyelsebara resurser och ett kretslopp av växtnäringsämnen samt drivs utan import av kemikalier och djurfoder. Sådant jordbruk reducerar vår klimatpåverkan påtagligt. Dessutom har det en rad andra positiva effekter som minskad näringsläckage till haven, minskad giftspridning och ökad biologisk mångfald.

När det gäller det globala perspektivet måste vi lyfta blicken. Tvärt emot vad eko-motståndare brukar påstå visar omfattande studier åt FN att ekologisk odling ger betydligt högre skördar än konventionell odling särskilt på marginella jordar i tredje världen. Här gäller det att istället för konstgödsel använda kvävefixerande och samtidigt humusuppbyggande marktäckande gröngödslingsgrödor. Sådan organisk odling är helt avgörande särskilt i de allt varmare områdena för att stoppa den omfattande markförstöringen genom industriella brukningsmetoder.

Det industriella jordbruket driver på fortsatt avskogning som enligt en färsk FN-rapport, och trots uppsatta mål, fortsatt ligger på närmare 15 miljoner hektar per år. Det gäller nu att vända den utvecklingen och gynna vegetation och mångfald både i odlingsmarken och i världens skogar. Fotosyntesen i den gröna växten är den enda naturliga vägen att åter binda kol ur atmosfären. Genom förbättrade odlingsjordar i ekologiskt odling förbättras även vattenhushållningen och överhuvudtaget möjligheten till överlevnad.

Sverige och världen står inför ett uppenbart klimathot. Det framgick senast av klimatkonferensen Katowice i Polen. I Sverige står maten och jordbruket för en tredjedel av konsumtionens klimatbelastning. Produktion och konsumtion måste på kort tid reformeras i grunden. Detta bör vara av högsta prioritet för den tillträdande regeringen.

En omläggning till verkligt ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle enligt genomförda gårdsstudier inom Östersjöprojektet BERAS* kunna halvera matens klimatbelastning och samtidigt förverkliga centrala miljömål. Effektiva kretslopp, upphörd användning av kemiska insatsmedel och ökad bindning av kol i marken genom växtföljder med baljväxtvallar på alla gårdar skulle göra detta möjligt. Det gäller att återcirkulera organiskt material och växtnäring samt att ha en djurhållning som är anpassad till den egna odlingen. Ett sådant jordbruk ökar markens organiska substans, bördighet och produktion utan att tära på naturresurserna. Det här visar långliggande jämförande odlingssystemstudier både i Sverige och internationellt. Genom biogasproduktion på återcirkulerat organiskt material kan jordbruket dessutom bli helt fossilfritt även i sin maskinanvändning.

För att klara klimatmålet måste vi också kraftigt minska vår köttkonsumtion, särskilt från djur som äter spannmål och importerade fodermedel som sojaprotein, vilka leder till fortsatt avskogning. Den svenska konsumtionen av livsmedel baseras till 40 procent på import både av livsmedelsprodukter och indirekt via foder till det konventionella lantbrukets kött- och mjölkproduktion. Det är inte hållbart. Däremot en kött- och mjölkproduktion baserad på enbart gräs och baljväxter skulle minska arealbehovet för vår mat till 2000 kvadratmeter person. Med en arealanvändning på den nivån får vi globalt fram den mat vi behöver till alla människor på vår jord, baserad på de resurser jorden själv kan förnya.

Det är viktigt att vi alla är vaksamma när förespråkare för intensifierat, industriellt jordbruk hävdar att ekologiskt jordbruk är sämre för miljön. Sådana utspel bygger i regel på missvisande tolkningar av noga utvalda uppgifter utan helhetssyn, och blir därför falsk matematik.