En grundförutsättning för människans möjligheter att överleva – den biologiska mångfalden – är starkt hotad av människan själv. Det är tydligt i en rapport från WWF nyligen. Bland orsakerna finns olika former av överexploatering, giftspridning, storskaligt skogsbruk och markanvändning där inte minst jordbruk och livsmedelsproduktion är starkt drivande.
Vi håller på att såga av den gren vi sitter på, menar WWF.

I rapporten Living Planet Report 2018 finns flera viktiga aspekter på problemet. Det som lyftes fram mest i media är de kraftigt minskade populationerna av ryggradsdjur – minus 60 procent sedan 1970. Det här är alarmerande. Studien omfattade över 16.000 populationer av cirka 4.000 arter av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur. Allra störst var minskningen i tropiska regioner.

Livsviktig biologisk mångfald i odlingsmarken

Hotet mot den biologiska mångfalden handlar dock om väldigt mycket mer än ryggradsdjuren. Enligt rapporten vet vi inte lika mycket om hur läget ser ur för insekter, blötdjur, svampar, växter, maskar och andra organismer, varav många har stor betydelse för de ekosystem som vi är helt beroende av. Inte minst för odling av vår mat.

WWF pekar bland annat på att en välmående jord (mark) är full av liv. Förutom ryggradsdjurk, kvalster, insekter med mera finns där hundratals svampsorter och troligen tusentals bakteriearter. Utan dessa skulle det knappt bli några skördar. Samtidigt har vi bara kunskaper om en bråkdel av allt detta liv i jorden.

I en frisk odlingsjord finns ett mycket komplext samspel mellan organismer och växter som bland annat innebär att det frigörs viktiga mineralämnen och inte minst att det bildas mull i jorden. Mullen gör att jorden blir bördig och får bättre vattenhållningsförmåga samtidigt som den innebär att jorden binder mer kol från atmosfären. Den biologiska mångfalden i marken är alltså mycket viktigt av flera skäl.

Det är sedan tidigare välkänt att på vilket sätt jorden brukas har stor betydelse för den biologiska mångfalden, både i själva jorden och i jordbruksmiljöerna ovan jord. Konventionella storskaliga jordbruk med monokulturer som är beroende av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel utarmar överlag den biologiska mångfalden. Ett illavarslande tecken på det är att antalet insekter enligt forskning har minskat kraftigt i Europa på senare tid. Forskning i Frankrike visade nyligen också att antalet fåglar där minskat kraftigt, som följd av minskningen av insekter, och detta anses bero på ökningen av monokulturer och användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Däremot ett ekologiskt kretsloppsjordbruk – där man bland annat har markvårdande växtföljder med vallodling och återför växtnäringsämnen via naturligt djurgödsel – gynnar den biologiska mångfalden. Exempelvis har upprepade fältförsök visat dubbelt så mycket daggmask i odlingsmarken i sådant jordbruk, jämfört med konventionellt jordbruk. Det ökade livet i marken kan man, enligt enskilda bönder som ställt om till sådant jordbruk, se med blotta ögat – det blir mer fåglar på fälten, mer spindelnät på marken, och så vidare.

Global Soil Biodiversity Atlas har kartlagt de potentiella hoten mot planetens biologiska mångfald i marken. Här kan man se att höga risker är mycket utbredda och att de även finns i Sverige, särskilt i landets södra delar där vi har mest jordbruk. Något som inte framgår av den här kartläggningen är att konsumtionen i vårt land inte minst bidrar till att öka de här riskerna i andra länder.

Många rödlistade arter i Sverige

När det gäller den biologiska mångfalden generellt i Sverige har den redan för länge sedan minskat med mer intensivt skogsbruk, jordbruk och fiske. Artdatabanken har klassat nära 20 procent av de bedömda arterna som rödlistade. I Sverige har de senaste decenniernas snabba omvandling av odlingslandskapet kraftigt förändrat livsförutsättningarna för fåglar, växter och insekter, skriver WWF.

Även i våra skogslandskap påverkas den biologiska mångfalden tydligt av det dominerande kalhyggesbruket. Cirka 70 procent av Sveriges yta täcks enlig rapporten av skog inklusive kalhyggen och runt 60 procent av den produktiva skogsmarken har kalavverkats sedan 1950. Många livsmiljöer som är viktiga för växter och djur har krympt och Artdatabanken har rödlistat 2.000 av skogens arter.

Var tredje tugga av vår mat är beroende av pollinerande bin

Förutom att arter och ekosystem har ett egenvärde har de mycket stort värde och är direkt livsnödvändiga för oss människor genom alla ekosystemtjänster. Matproduktion, mediciner, hälsa och välbefinnande är beroende av den biologiska mångfalden. Enligt WWF-rapporten värderas naturens ekosystemtjänster till runt 125 tusen miljarder dollar per år (om man nu verkligen behöver uttrycka detta i reda pengar för att förstå hur viktigt detta är).

Ett exempel på hur beroende vi är av den biologiska mångfalden är de pollinerande insekternas betydelse för att vi ska få fram mat. Hela 90 procent av vilda blommande växter och 75 procent av de stora grödorna är beroende av insekter och andra pollinatörer. Främst 20.000 arter av bin men även flugor, fjärilar, getingar, skalbaggar med flera. Enligt WWF-rapporten är, lite förenklat, var tredje tugga av vår mat direkt eller indirekt beroende av pollinerande bin. Samtidigt har pollinerande arter minskat kraftigt, främst i USA och nordvästra Europa.

Som bakgrund till problemet med den minskande biologiska mångfalden pekar WWF på en ständigt ökande konsumtion i den rika delen av världen och ett ökande tryck på naturresurserna. Vårt ekologiska fotavtryck har ökat explosionsartat och det krävs stora förändringar i produktion och konsumtion för att skapa ett mer hållbart system.

Om alla människor på jorden skulle dela på alla biologiskt produktiva ytor för att ta fram allt vi konsumerar och även ta hand om avfallet skulle varje person kunna använda högst 1,7 hektar. Den gränsen passerades redan 1970, och i Sverige lever vi numera som om vi hade tillgång till fyra jordklot. Bland de länder i världen som har störts fotavtryck ligger Sverige på 14:e plats.