I stort sett alla politiker säger att de vill ha in mer idéburna verksamheter i välfärden. Men i upphandlingar agerar man i praktiken ofta i motsatt riktning genom att fokusera för mycket på lägsta pris och för lite på kvalitet.

Ett vanligt mönster är att upphandlingar i landsting och kommuner är så fyrkantiga i sina krav att de ger för lite utrymme för de kvalitativa och idégrundade arbetssätt som ofta kännetecknar just de idéburna välfärdsverksamheterna.

En lång rad medlemsverksamheter inom Famna – Riksorganisationen för idéburen välfärd – riktar i ett öppet brev i Dagens Medicin en uppmaning och inbjudan till den delvis nya majoriteten i Stockholms Läns Landsting: ”Tappa inte bort den idéburna välfärden”.
Liknande budskap skulle troligen kunna riktas till de flesta landsting och kommuner i landet.

I våras frågade Famna lokalpolitiker i hela landet hur de tycker att den idéburna delen av välfärden ska utvecklas och fick då överväldigande positiva svar. Politikerna ansåg att den delen under kommande decenniet borde bli tio gånger större än idag. I flera andra sammanhang får man liknande positiva signaler. I exempelvis Stockholms Läns Landsting har det nya styret skrivit in i sitt program att man ska gynna idéburna aktörer i syfte att öka vårdutbudet, tillgängligheten och valfriheten.

Men Famna-medlemmarna säger i det öppna brevet att man är luttrade. Politiker från höger till vänster älskar att berätta att de vill ha idéburen välfärd, och det är i sig glädjande. Men sedan slutar det ändå ofta med att privata eller offentliga aktörer tar hand om verksamheten. Om mer idéburen välfärd ska bli verklighet krävs mer än ord, påpekar undertecknarna av brevet. I en konstruktiv ton bjuder man nu in landstingsledningen i Stockholm till samtal om hur den idéburna välfärden i länet ska öka med minst 50 procent under denna mandatperiod.