Kor är rena klimathjältarna när de får vara en viktig del av ett ekologiskt kretsloppsjordbruk. Köttkonsumtionen måste minska, men det är en total missuppfattning att kor och nötkött i sig skulle vara dåligt för klimatet, eller att gris och kyckling är bättre. Det beror helt på vilket system korna ingår i, skriver docent Artur Granstedt i en debattartikel i Expressen.

Han menar att det i grunden handlar om att åstadkomma kretslopp av näringsämnen i lantbruket, så att man inte behöver fossilenergikrävende konstgödsel och importerat djurfoder som påverkar klimatet. Det här är ett kretslopp som dessutom ger ökad biologisk mångfald och kan rädda Östersjön.

Maten står för en tredjedel av klimatbelastningen från all konsumtion i Sverige och jordbruket har en nyckelroll när det gäller att rädda klimatet. Man måste återställa balansen mellan utsläpp och återbindning av koldioxid, vilket enligt Artur Granstedt egentligen bara kan ske genom växternas fotosyntes.

Så kan kor bli klimatpositiva

En viktig del i att återställa denna balans är ekologiskt kretsloppsjordbruk som binder kol i marken och minskar fossilberoendet. Det finns två viktiga förutsättningar för att kunna åstadkomma ett riktigt kretslopp av näringsämnen. Dels ska antalet kor motsvara hur mycket vall (foder) man kan odla, dels ska man ha en mångsidig växtföljd av bland annat djuprotade klöverväxter på minst en tredjedel av odlingsmarken. Det bygger upp mullförrådet och bördigheten i marken och gör jordbruket självförsörjande på kväve genom biologisk kvävefixering. I ett sådant kretsloppsjordbruk kan korna vara klimatpositiva – dvs de binder mer klimatgaser än de släpper ut, skriver Artur Granstedt.

När kor utmålas som negativa för klimatet beror det på att man då bara tittar på konventionellt lantbruk, där korna inte har en viktig roll i ett kretslopp. I det konventionella lantbruket – som till stora delar består av specialiserade djurgårdar respektive specialiserade spannmålsgårdar åtskilda från varandra – är kretsloppet av näringsämnen i stort sett brutet. Det är detta som enligt Artur Granstedt är det stora miljö- och hållbarhetsproblemet. Det gör lantbruket beroende av konstgödsel, importerat djurfoder och kemiska bekämpningsmedel, vilket både förbrukar fossil energi och skadar miljön.

Han pekar på att det unika med kor och idisslande djur är att de kan äta vallgrödor som vi människor inte kan äta och sedan omvandla det till sådant vi kan äta, och dessutom producera gödsel för odlingsjorden. Den förmågan har inte grisar och kycklingar och därför kan de inte ha samma roll i ett kretslopp. Grisar och kycklingar äter mest sådant som människor själva kan äta. Att 70 procent av vår köttkonsumtion idag baseras på spannmål är ohållbart, anser Artur Granstedt.

När vi nu behöver dra ner på köttkonsumtionen menar han att det logiska vore att minska den industriella produktionen av gris och kyckling. Och inte minst att ställa om till ekologiskt kretsloppsjordbruk, där kon blir en klimathjälte som samtidigt bidrar till ökad bördighet och biologisk mångfald.

Artur Granstedt, som är docent i växtodling och ekologiskt lantbruk, är författare till boken Morgondagens jordbruk. Den har nu kommit ut i ny upplaga som snart finns tillgänglig på Adlibris och Bokus. I boken redogör han bland annat för hur ekologiska kretsloppsjordbruk kan minska matens klimatpåverkan och bidra till att rädda Östersjön.