Vi vet idag en del om utsläpp av mikroplaster men kunskapen och medvetenheten behöver definitivt öka. För att åstadkomma detta har Naturvårdsverket i en rapport tidigare i år identifierat vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige och föreslagit hur man skulle kunna förbättra det hela.

I rapporten konstateras att de största källorna till utsläppen och de som bör åtgärdas i första hand är bl a slitage av däck och vägar, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning.

Mikroplasterna sprids till hav, sjöar och vattendrag. Men det finns en brist på data och en osäkerhet. Därför är kunskapsuppbyggnaden ett viktigt förslag från Naturvårdverket – att alltså få bukt med de kunskapsluckor som finns och öka medvetenheten. Det kan göras genom att jobba aktivt med vägledning, dialog och informationsinsatser. Det krävs också fortsatt arbete i EU och internationellt. Eftersom Sverige har byggt en fungerande avfallshantering – vilket är ett stort problem internationellt och en källa till mikroplast i världshaven – kan vi inspirera fler länder till att göra samma sak.

I Naturvårdsverkets eget pressmeddelande om rapporten säger Ingela Hiltula, som är biträdande chef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket:

”Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. (…) Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runtom i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen.”

Du skulle kanske också gilla: Fler och snabbare åtgärder behövs för att rädda Östersjön