Övergödning, kemikalier, läkemedelsrester och mikroplaster hotar Östersjön och detta är en överlevnadsfråga för hela regionen. Det görs en hel del i positiv riktning idag, men det behövs betydligt mer och snabbare insatser. Här är de lokala politikerna en viktig nyckel, menar Göran Lindstedt som är Senior Advisor för Baltic Sea Future.

Göran Lindstedt har varit VD för ett antal stora företag och verksamheter. På senare år har han lett ett Östersjö-arbete genom Briggen Tre Kronor och stiftelsen Hållbara Hav. Man har skapat en hel del uppmärksamhet kring de här frågorna och spridit kunskaper och insikter runt hela Östersjön, bland annat med hjälp av segelfartyget Briggen Tre Kronor samt ett antal forskare och namnkunniga ”ambassadörer”. Ur den här verksamheten skapades den årliga kongressen Baltic Sea Future, som samlar vetenskapen, näringslivet, politiken och fristående organisationer.

Ekologisk balans en överlevnadsfråga

Östersjöfrågan är mycket allvarlig och omfattande, menar Göran Lindstedt. Det är inte bara en ren miljöfråga utan detta hänger också direkt ihop med ekonomisk och social hållbarhet.

– Det handlar inte bara om saker som att våra barn ska kunna bada, fiska abborre och att hundar inte ska dö av en kallsup. Att ha ett hav i ekologisk balans är en överlevnadsfråga för hela Östersjöregionen. Om vi får en havererad havsmiljö som är död, utan fisk och fågel, med algblomning och full av kemikalier, läkemedel och mikroplaster kommer både människor och företag att flytta härifrån.

Omvänt pekar Baltic Sea Future på att det finns en stor potential att vända miljö- och samhällsutmaningarna kring Östersjön till positiva möjligheter. Bland annat visar studier att 900.000 jobb skulle kunna skapas genom detta.

Övergödning från stora städer och jordbruk

När det gäller övergödningen av Östersjön beror den, enligt Göran, till stor del på mänsklig aktivitet i bland annat jordbruk och genom koncentration av stora städer. Det är viktigt att på olika sätt få stopp på inflödet av alla övergödande ämnen, anser han.

– Inom jordbruket har man genom gödsel och konstgödsel i olika former under lång tid skapat en mättnad av kväve och fosfor i marken. Allt som hamnar i marken inom Östersjöns tillrinningsområde kommer till slut ut i havsmiljön. Det gäller även plaster, läkemedel, kemikalier och tungmetaller som inte tas om hand och hamnar i marken.

Ett problem som Göran betonar är att många städer runt Östersjön, både i Sverige och andra länder, under lång tid har haft undermåliga reningsverk, och på en del håll inga reningsverk alls. Han berättar exempelvis att ett reningsverk i Kaliningrad började fungera först alldeles nyligen och i S:t Petersburg för bara tre år sedan.

Mer och snabbare ”verkstad”

På senare år har Göran Lindstedt funderat mycket på hur man kan åstadkomma snabbare förbättringar, utöver det som sker genom internationella överenskommelser men som ofta tar för lång tid att förverkliga. Han vill helt enkelt se mer ”verkstad” och snabbare förlopp. Idag finns det enligt Göran omkring 1500 reningsverk som påverkar Östersjön, och i princip alla behöver förbättras, effektiviseras eller byggas ut. Det är idag bland annat ganska dåligt ställt med den typ av rening som tar hand om kemikalier, läkemedelsrester och mikroplaster.

– En viktig nyckel är att nå lokala politiker och tjänstemän runt Östersjön, därför att de styr över investeringar i reningsverk och andra förbättringar. Detta är en central grundidé i Baltic Sea Future. Ett annat viktigt sätt att åstadkomma snabba förbättringar är allt sådant som konsumenter kan bli motiverade att göra genom kunskaper och tillräckligt starka insikter, säger Göran Lindstedt.

– Exempel på vad man som konsument kan göra är att sluta bottenmåla sin båt med giftiga färger, sluta köpa hudvårdsprodukter som innehåller mikroplaster och överhuvudtaget vara noga med att återvinna kemikalier, plaster och läkemedel som vi konsumerar i vardagen.

Regler behöver ändras

Göran anser att det finns mycket kvar att göra här i Sverige när det gäller att gå före inom EU och skärpa nationella och lokala lagar och regler. Det börjar hända en del, exempelvis vissa förbud mot fossil plast i bärkassar och engångsförpackningar.

– Jag anser att man rimligen också borde förbjuda hudvårdsprodukter som innehåller mikroplaster. I varje kommun borde man också ifrågasätta varför man använder mycket stora mängder granulat av nermalda bildäck på konstgräsplaner. Granulatet försvinner med tiden ner i marken och då fyller man bara på med mer granulat, och detta hamnar till slut i haven. Varför är det här tillåtet?

– Man räknar med att inom ett antal år kommer det att finnas mer plast än fisk i haven, och någon gång måste man börja ta till lagstiftning, regelverk och konsumentmakt för att bromsa detta.

Ett annat av Görans förslag till åtgärder är att sätta ett sista datum för när samtliga fastigheter i Sverige ska ha godkänt avlopp. Det gäller inte minst de väldigt många fritidshus som i många fall har flera decennier gamla avloppslösningar som inte längre fungerar.

Växande problem, men det görs en del positivt

Hur ser då situationen i Östersjön ut idag? Problemen kring övergödning, kemikalier, läkemedelsrester och mikroplaster hänger ihop på många sätt. Idag har de syrefattiga eller döda havsbottnarna i vårt innanhav brett ut sig till ett område som är större än Danmark. Där finns i stort sett inget djurliv.

Göran berättar också att toppredatorerna i Östersjön – exempelvis torsk, gös, lax, gädda och abborre – har minskat dramatiskt, och då ökar istället andra mindre fiskar som storspigg, mört och strömming med flera kraftigt. Dessa dammsuger havet på sin huvudföda som är djurplankton, vars huvudföda i sin tur är växtplankton. Det här blir enligt Göran en dålig spiral där växtplankton ökar, alger blommar, sjunker ner till botten och förruttnar, vilket förbrukar syret – och det ger ännu större områden av syredöda bottnar. Det här förloppet förstärks dessutom av en kemisk process i bottensedimentet som frigör mer fosfor.

– Förutom algblomningen kan man se tecken på den här utvecklingen med blotta ögat i exempelvis Stockholms skärgård. Man ser här ofta kopiösa mängder av storspigg, och det fanns inte på den nivå tidigare.

Även om det behövs betydligt mer och snabbare åtgärder tycker Göran Lindstedt att det idag görs en hel del bra saker på olika nivåer. Havsfrågorna lyfts internationellt genom att de numera utgör ett av FN:s 17 hållbarhetsmål. Han gläder sig också åt att det finns många kunniga och hängivna personer som driver de här frågorna inom svenska myndigheter och även inom regeringskansliet.

– Jag brukar ofta få frågan om situationen i Östersjön blir bättre eller sämre. Den är svår att svara entydigt på. En del saker blir bättre, en del är oförändrade och det finns delar i det här som blir sämre. Klart är att det finns oändligt mycket mer att göra och vi försöker lyfta fram goda exempel för att sedan kunna peka på vad som behöver förbättras, säger Göran Lindstedt.