Vad är det som rör sig mest inom hållbarhet just nu? Finns det några trender i detta? Mycket kretsar idag kring klimat, ekosystemtjänster och kretslopp där också några av de största utmaningarna finns. Det blir alltmer komplexa lösningar som kräver mer samverkan. I grunden är det människors värderingar som blir avgörande för en hållbar utveckling. Det menar Håkan Emilsson som är konsult inom hållbarhetsdriven affärsutveckling.

Heta hållbarhetsområden

Han har tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor på Albaeco vid Stockholms universitet och på Uppsala universitet, och idag arbetar han med frågorna mer ur företags- och verksamhetsperspektiv på konsultföretaget U&We i Stockholm. Håkan tycker att planetens gränser, eller konceptet planetary boundaries med sina nio problemområden, är en bra utgångspunkt för att titta på vilka gränser man bidrar mest till att överskrida, och vad man alltså behöver ta ansvar för.

Om man utgår ifrån var det händer mycket idag och var dagens stora utmaningar ligger tycker han att man kan urskilja tre särskilt aktuella hållbarhetsområden:

• Klimat – där planetens gränser är nära att överskridas och där det finns relativt stor allmän kunskap idag.
• Ekosystemtjänster och biologisk mångfald – där det kan skapas konkreta incitament för att ta sitt ansvar, vilket också leder till ökad resiliens, dvs förmåga att motstå störningar.
• Kretslopp – som handlar om att sluta kretslopp av ämnen vi behöver, som kol, kväve och fosfor. Och att använda kretslopp för att fånga och skilja ut ämnen som vi inte vill ha, som läkemedelsrester, tungmetaller, miljögifter etc.

– Ett fjärde högaktuellt område är också social hållbarhet. Det hänger nära ihop med de miljömässiga delområdena, inte minst därför att det är de fattiga i världen som får störst problem när dessa delar inte sköts, säger Håkan Emilsson.

Mer mångfunktionella och komplexa lösningar

Det här är en spegling av att olika hållbarhetsområden påverkar varandra mycket på flera plan. Man lyfter idag exempelvis upp naturens mångfunktionalitet som ett sätt att motivera funktionell grönska i stadsmiljöer, mer variation i jordbruket och att restaurera våtmarker.

– Naturen är just mångfunktionell. Exempelvis en våtmark löser mer än en uppgift. Den renar vatten på kväve och fosfor, den blir en bra fågellokal och lekplats för fisk och fungerar som vattenmagasin som bland annat minskar risken för översvämningar. Att anlägga en våtmark är ett exempel på något som är bra för kretslopp, ekosystemtjänster och sociala aspekter. Naturbaserade lösningar är ofta mer mångfunktionella och skapar fler olika värden än tekniska lösningar.

En annan trend som Håkan Emilsson kan se är att det behövs allt mer komplexa lösningar på hållbarhetsfrågorna. För att lyckas med sådana lösningar krävs mer samverkan, som tillför kunskaper inom olika områden.

– Man behöver samarbeta mer för att lösa samhällsproblem. Det är också ett sätt att förhålla sig till mångfunktionaliteten i det man genomför. Jag tror inte man kan sitta på företag och göra sin egen grej inom det här och tro att det räcker. De hållbarhetsproblem vi har idag är de komplexa, de som var enkla har vi redan löst.

Minskning av fossila bränslen och plaster

En jättestor trend är förstås att minska användningen av kol, olja och gas, och det gäller både som bränsle och som råvara till exempelvis plaster. Inom energiområdet har vi bra utgångsläge i Sverige, men det har man inte på andra håll i världen, menar Håkan Emilsson. I vårt land är dock transportsektorn problematisk, och där händer en hel del, bland annat kring fossilfria fordonsflottor, elbilar och exempelvis ett försök med vägsträckor där man kan ladda eltransportfordon under färd.

– Idag säger även den tunga industrin att det här området är viktigt, men jag tror att man kanske inte riktigt inser hur snabbt detta kommer att förändras i omvärlden.

Även när det gäller ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen rör det på sig, exempelvis kring biogas från matavfall. Här kan man använda den kolbundna energin i matrester och även få ut slam att använda som växtnäring. Det gynnar alltså både klimat- och kretsloppsområdet. Men det gäller att människor får möjlighet att källsortera och skilja ut organiskt avfall, och här återstår mycket att göra i många kommuner, konstaterar Håkan Emilsson. Sedan finns det även andra lovande biobränslen att använda som exempelvis svensk tallolja.

Ett annat aktuellt och angeläget område för minskning av fossila råvaror är att ersätta oljebaserad plast med plast från biomaterial. Det ställer dock höga krav på att odlingen och framtagningen av bioråvaran sker på ett hållbart sätt.

Science based targets

En trend inom klimatområdet är, enligt Håkan Emilsson, att använda vad som kallas Science based targets, eller forskningsbaserade mål. Det är ett koncept som kom fram vid klimatkonferensen i Paris förra året.

– Där sattes målet till mindre än 2 graders global uppvärmning, men de åtaganden länderna har gjort landar på 3-4 graders uppvärmning. Därför måste även andra delar av samhället hjälpa till, inte minst företagen. Science based targets är en metodik för varje aktör att sätta egna mål som är tillräckligt ambitiösa för att vi ska nå Paris-målet. Tanken är att om alla har en sådan ambitionsnivå kan vi lyckas med det.

När det gäller resandet och dess klimateffekter menar Håkan att en omställning är nödvändig. En del väljer idag att inte flyga eftersom det helt enkelt släpper ut för mycket koldioxid, men det anses fortfarande radikalt på samhällsnivå. Förståelsen för detta ökar. Det liknar omställningen kring vegetarisk och ekologisk mat för några år sedan. Att det som anses ”normalt” förr eller senare svänger om även på samhällsnivå tror han är en tidsfråga.

Den nu starkt ökade handeln med ekologisk mat är naturligtvis ytterligare en viktig hållbarhetstrend.

– Det är en konsumentdriven utveckling, vilket är mycket bra. Det finns ett ökande intresse för det lokalproducerade och var maten kommer ifrån, och man värderar inte standardprodukter lika högt som förr. På matområdet tror jag det blir viktigt att lyckas skapa nya samarbeten mellan olika aktörer i livsmedelssektorn.

FN-mål och nya redovisningsregler

En viktig och användbar global del i hållbarhetsarbetet är FNs 17 nya hållbarhetsmål som spänner över många områden, allt ifrån en rad livsvillkor för människor till miljömål för land, vatten och klimat.

– Många företag säger idag att man vill jobba med dessa mål och analysera vilka som är viktiga för den egna verksamheten. Det här innebär en sorts partnerskap där länder signerar hållbarhetsmålen, och där företag också går in därför att man ser konkurrensfördelar och lönsamhet i det.

När det gäller företag och hållbarhetsarbete pekar Håkan Emilsson också på att en ny lagstiftning är på gång som innebär att medelstora och stora företag snart måste redovisa även viktig icke finansiell information. Det gäller bland annat sådant som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. På så sätt kommer företagens hållbarhetsarbete att bli mer transparent utåt.

Behövs långsiktighet och ändrade värderingar

Samtidigt finns det, enligt Håkan, också en del vanliga hinder och bromsande faktorer i företagens hållbarhetssatsningar.

– Många ser inte riktigt affärsnyttan med hållbarhetsarbetet. Det är också ganska vanligt att man är ute efter enkla lösningar utan att inse komplexiteten och vad som krävs. Om man ska dra affärsnytta av hållbarhetsarbetet måste man gå in ordentligt i det.

– Hur man agerar beror också mycket på om företaget styrs kortsiktigt eller långsiktigt. Ordentliga satsningar behöver vara förankrade i ledningen för att bli av, vilket också hänger ihop med hur företagskulturen och ägandet ser ut.

Rent allmänt tror Håkan Emilsson på att ett långsamt skifte av värderingar, snarare än specifika systemskiften, kommer att leda hållbarhetssträvandena framåt.

– När det gäller bland annat jordbruk och energiproduktion kanske det rör sig om någon form av systemskifte, men på samhällsnivå handlar det om mer förståelse i en situation där människor omvärderar och ökar omtanken till omvärlden. Djupare mänskliga värden kan komma fram i stora samhällsförändringar, som exempelvis den förändring som fossilfrihet kommer att kräva. Värderingar ställs mot varandra i vår tid och jag hoppas att vi går mot större omtanke om varandra. En omtanke om både de som är nära, de som är långt bort och de som kommer efter oss, säger Håkan Emilsson.