Vi behöver en vård som kan beröra på djupet och som för den enskilde medför långsiktigt bättre livskvalitet trots sjukdom, och för många även en återgång till arbetslivet. Det finns många ingångar till människors hälsa och läkande, vilket innebär att vi även måste se människors individuella behov. Det behövs en mångfald i vården för att kunna möta de vårdbehov som människor har idag, menar Eva-Lisa Olsson som är ny verksamhetschef för Vidarkliniken.

Helhetstänkande som ger resultat

Eva-Lisa är utbildad socionom, fil mag och har under många år arbetat med att utveckla och leda landstingsdriven verksamhet. De senaste åren inom Stockholms läns landsting. Nu vill hon vara med och utveckla Vidarkliniken, som hon känner väl till sedan länge.

– Här finns ett unikt och värdefullt helhetstänkande som under lång tid varit föregångare och inspiration för många kollegor inom vården, och som ligger nära WHO:s tankegångar om integrativ vård. En antroposofisk vårdinriktning som står på skolmedicinsk grund och där patienten själv, utifrån behandling och omvårdnad, blir aktiv ägare av sin egen läkning samt får med sig metoder och förhållningssätt om egenvård från vistelsen på kliniken, säger Eva-Lisa Olsson.

– Via uppföljning och utvärdering av vården vet vi att vår inriktning fungerar väldigt bra. Majoriteten av våra rehabiliteringspatienter har tidigare under lång tid haft kontakt med olika vårdgivare men upplever att inläggningen på kliniken blivit en livsavgörande vändning för dem. Det har ofta inneburit mindre smärta och lidande, återgång i arbetslivet, minskad konsumtion av läkemedel, vilket sammantaget visar att det är en samhällsekonomiskt effektiv vård.

– Jag hoppas att fler landsting ser värdet av vad Vidarkliniken åstadkommer och möjliggör och förtydligar för de patienter som behöver oss hur de kan få tillgång till vården på kliniken.

Samverkan, öppenhet och forskning

Som verksamhetschef kommer Eva-Lisa att fortsätta utveckla verksamheten tillsammans med alla medarbetare – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, psykologer, psykoterapeuter, eurytmister, konstterapeuter, undersköterskor och administratörer. Det arbetet kommer att spänna över patientsäkerhet, arbetsmiljö, dokumentation och journalföring, tillgänglighet, effektiva vårdflöden och samverkan med vårdgrannar och kollegor inom landstingen. Nyligen har Vidarkliniken också kommit med i ett e-hälsoprojekt tillsammans med andra verksamheter som erbjuder idéburen vård inom medlemsorganisationen Famna.

– Jag vill också rikta ännu mer fokus på forskning, och forskningssamarbetet ska över tid också utvecklas med The Integrative Care Science Center som, förutom vid Karolinska institutet, har en del av sitt institut i Järna. Jag ser fram emot fler resultat inom kort från den forskning som redan pågår, säger Eva-Lisa Olsson.

Hon ser gärna att Vidarkliniken öppnar upp sig ännu mer för allmänheten med föreläsningar och möjligheter för medarbetarna att själva mer direkt berättar om den fina vård som patienter tar del av.

Kvinnors vårdbehov behöver få mer uppmärksamhet

Ända från starten av Vidarkliniken för 31 år sedan har ambitionen varit att vara ett viktigt komplement inom hälso- och sjukvården, vilket gör att det ofta kommer patienter till kliniken som inte blivit hjälpta på annat sätt. Idag är huvuddelen av patienterna kvinnor, även om manliga patienter under senare år ökat, och här finns en viktig genusfråga som Eva-Lisa vill adressera till beslutsfattare och forskare vid beslut om fördelning av resurser.

– Vårdbehoven hos kvinnor får inte underskattas utan behöver uppvärderas inom såväl resurstilldelning som forskning. Ett stort antal diagnoser är betydligt vanligare för kvinnor än män, men dessa har inte fått tillräckligt genomslag i vården.

Patienter som tar tillbaka rodret i sina liv

Vidarklinikens patienter känner sig speciellt sedda i sina vårdbehov, vilket visar sig i klinikens nöjdhetsindex inom patientutvärderingarna. Det beror bland annat på klinikens inlyssnande helhetssyn, goda omvårdnad och bra bemötande av den enskilda patienten, kombinerat med psykologiska, psykiatriska, fysioterapeutiska terapier, antroposofiskt orienterade rörelseterapier och konstnärligt inriktade terapier.

När remittenter och patienter söker sig till vården på Vidarkliniken handlar det, enligt Eva-Lisa, oftast om att ta del av specialistkompetensen runt antroposofisk vård. Exempelvis öppnar rörelseterapin (som kallas Eurytmi) och de konstnärliga terapierna upp för inspiration och gestaltning av det inre, vilket patienter oftast upplever höjer livskvaliteten. Det här kan patienten också inspireras av och fortsätta med i vardagen hemma.

– På Vidarkliniken handlar det mycket om att patienten ska vara subjekt och producent i sitt eget liv och tillfrisknande och inte bara konsument av ett vårdprogram. Patientens attityd till sig själv och förmåga att tillägna sig egenvård är centralt. Vården av idag måste samspela med individens livshållning och bidra till eget reflekterande i den aktuella livssituationen. På så sätt får många patienter ett uppvaknande och en förmåga att ta tillbaka rodret i sitt liv, trots sin sjukdom, berättar Eva-Lisa Olsson.

Behoven kommer att öka

Hon tycker att samhället blivit alldeles för kallt under senare år och att en sorts rationalitet, där bara det enkelt mätbara räknas, har tagit över för mycket. De flesta människor har, enligt Eva-Lisa, behov av att mötas i hela sin existens, som givetvis också handlar om ett inre. Detta låter sig inte lika lätt vägas och mätas (läs erkännas) inom rationalitetens mätmetoder, menar hon.

– Vi vet att många människor lider av den här dominerande rationaliteten som trängt undan andra livsiktiga variabler. Det finns överlag en väldigt stor längtan hos den enskilde individen att bli sedd också utifrån sina själsliga behov och det finns större behov än någonsin att få med existentiella frågor i vården.

Efterfrågan på att få komma till Vidarkliniken är stor. Fler patienter söker sig dit än vad som ryms inom de avtal kliniken har med de olika landstingen. Man skulle alltså kunna hjälpa fler än de som idag erbjuds vård här inom landstingens tilldelningsresurser. Eva-Lisa Olsson kan se att behoven av den antroposofiska specialistkompetensen har ökat och att den troligen fortsätter öka i framtiden.

– Synen på läkning, helhetsperspektivet på människan, den individuella betoningen, patientens livsföring, kosthållning och egenvården är sådant som närmast utgör en självklarhet i modern vård som också ger hållbara resultat och bidrar till samhällsekonomiska vinster. Även att undvika överanvändning av läkemedel blir troligen allt viktigare i takt med att människor blir mer medvetna om biverkningar, vårdskador och inte minst den ödesdigra antibiotikaresistensen som idag är en världshälsofråga.

– På många av de här områdena har Vidarkliniken länge varit före sin tid i Sverige och visat att vi är ett bra exempel på verkligt integrativ vård med en inriktning som har förmåga att beröra människor på djupet, säger Eva-Lisa Olsson.