Händerna – ett sätt att ta in vår omvärld
”Vi lär med handen”, sa Arestoteles för över 2000 år sedan. Ett påstående som Göran Lundborg, professor emeritus vid Lunds universitet är benägen att hålla med om i en intervju i Pedagogiska magasinet (19/5 -16). Han tar skrivandet som exempel: ”Den motoriska processen att med en penna i handen följa och forma bokstävernas linjer och konturer mot ett underlag, gör minnesspåren djupa och förbättrar memoreringen.”, berättar han. ”Känslan av pennan mot papperet i kombination med handens rörelser aktiverar en rad sinnen.”
Händerna i samspel med talet
Historiskt har händerna haft en betydande funktion när det kommer till vår förmåga att förstå och interagera med vår omvärld. Händerna ”minns” material och rörelser och har enligt forskarna spelat en viktig roll i utvecklingen av vår talförmåga. Innan talorganen var färdigutvecklade kommunicerade våra tidiga förfäder högst sannolikt med rörelser och handsignaler. I hjärnan är områden för handens och munnens rörelser delvis överlappade.
Stimulerar hela hjärnan
Handens finmotoriska förmåga bygger på att den har ett mycket stort område i hjärnan. Forskning visar även att en hand som är aktiv får ett större utrymme än en passiv hand. Hjärnan anpassar sig helt enkelt efter våra rörelsevanor. ”Man kan säga att handen formar hjärnan genom att omorganisera de funktionella kopplingarna mellan nervcellerna i hjärnbarken. Aktiva händer stimulerar alltså stora delar av hjärnan – kanske finns här en förklaring till att aktiva och skapande händer så tydligt stimulerar vårt välbefinnande och vårt kreativa tänkande.” berättar Göran.
Balans mellan handen och teknikens möjligheter
Att händerna samspelar med vår förmåga att lära öppna även för diskussioner kring surfplattornas roll i klassrummet. Göran menar att surfplattor förvisso kan göra inlärningsprocessen roligare och mer lekfull, men att det även finns baksidor med att reducera handens aktivitet. ”Kombinationen av känselinflöde och aktivitet i handen som skriver underlättar och stärker inlärningsprocessen. Det är samhällets och skolans uppgift att finna en rimlig balans mellan handens och teknikens möjligheter så att handens förmåga, kunskap och samlade erfarenheter får fortsätta att spela en huvudroll i våra liv”, avslutar han.
Den här texten är en sammanfattning av ”Handen spelar huvudrollen i hjärnan”, publicerad 19/5 2016 i Pedagogiska magasinet.