Det är anmärkningsvärt att den svenska regeringen är så odelat positiv till TTIP- avtalet som nu håller på att framförhandlas. EU:s förslag är dåliga och USA:s är ännu värre. Det anser Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen och Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Nu när parterna anstränger sig för att få avtalet klart växer kritiken mot avtalet, som enligt många kan hota miljölagstiftning och konsumentskydd i EU-länder. Artikelförfattarna menar att det är hög tid att den svenska regeringen tar riskerna på allvar. Sandahl och Jacobson betonar att de är positiva till frihandel när det gäller att sänka tullar och liknande handelshinder. Men de hävdar att TTIP inte är ett sådant handelsavtal utan snarare ett regelavtal.

Från USA-håll har man tidigare exempelvis identifierat handelshinder i form av EU-regler om kemikalier, förnybara energikällor och miljöanpassning av bränslen. Det är regler som alla syftar till att skydda hälsa, miljö och klimat.

Artikelförfattarna pekar på risker med TTIP-avtalet på flera områden. Bland annat när det gäller försiktighetsprincipen kring kemikalier. Här skiljer sig lagstiftningarna rejält mellan EU och USA. I EU är det i princip producentens ansvar att bevisa att en kemikalie är ofarlig innan den får säljas, medan det i USA i stort sett tvärt om är ett myndighetsansvar att i efterhand bevisa att den är farlig. Det gör stor skillnad. EU har exempelvis förbjudit 1300 kemikalier i kosmetika enligt försiktighetsprincipen, medan det i USA rör sig om ett tiotal som förbjudits på federal nivå.

I artikeln pekar man också på att EU vill avskaffa amerikanska exportrestriktioner i syfte att importera särskilt smutsiga fossila bränslen i form av skiffergas och råolja från oljesand. EU har också föreslagit ett samarbetsorgan där även näringslivet på ett tidigt stadium ska få granska planerade regler ur ett handelsperspektiv. Det menar artikelförfattarna kan hämma ny miljölagstiftning och innebära att det blir en förskjutning mot större inflytande för stora företag, på bekostnad av det demokratiska inflytandet.

Det föreslås också att TTIP ska göra det lättare för företag att stämma stater, exempelvis när ny lagstiftning hotar värdet av företagets investeringar. Ny lagstiftning på miljöområdet kan då leda till avsevärda skadeståndskrav.

Artikelförfattarna anser att det är oroande tyst om det här i Sverige, medan det däremot diskuteras mycket i andra länder. I exempelvis Tyskland har befolkningens stöd för TTIP rasat till bara 17 procent. I artikeln uppmanas den svenska regeringen att grundligt utvärdera TTIP:s konsekvenser för svenska regler och svenskt miljöarbete, och att vara öppen för att slutsatsen kan bli att man ska stoppa avtalet.