Bör skolan förnya sig och inlärningsmetoderna moderniseras? Ja, det har forskare vid Helsingfors universitet konstaterat.

På Helsingfors universitet vill man ligga i framkant vad gäller framtidens lärande. Därför har man låtit en grupp inlärningsforskare vid skolan undersöka hur detta bäst skulle kunna gå till. Under förra året presenterade gruppen fyra olika teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen.

Vägen till kunskap går via nyfikenhet

Tes 1 handlar om att skapa en undervisning som ger upphov till känslor. Att väcka barnets eget intresse för kunskap.

”Traditionellt har skolan koncentrerat sig på information, och känslor har åsidosatts trots att det är känslorna som reglerar inlärningen.” skriver forskarna i ett pressmeddelande.

Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik, förklarar vidare:
”Att bli intresserad är en biologisk egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama intresset.”

Mer kreativitet istället för pluggande

Tes 2 handlar om att satsa på mer kreativt tänkande. Kreativitet kommer bli människans nyckel i en framtida värld av ännu smartare artificiell intelligens. Det handlar om att lära ut hur man kan lära sig. Att lära för livet.

”Mer relevant är att veta var man kan hitta information och kunskapen att avgöra hurudan information som är pålitlig” säger Katri Saarikivi, forskare vid enheten för kognitiv hjärnforskning, i en intervju till finska YLE.

Värdet av hobbys och inspirerande inlärningsmiljöer

I den tredje tesen lyfter forskarna fram vikten av att få till ett tätare samarbete med pedagoger utanför skolan.

”Inlärningen är på toppnivå när barn utövar sina hobbyer. Ingen annanstans är inlärning så lätt och omfattande. Varför isolerar vi hobbyerna från skolan, studerandet och arbetet?” Det frågar sig forskningsdirektör Mari Tervaniemi.

Och så tillslut, tes 4, som handlar om att göra inlärningsmiljön inspirerande och flexibel. Den ska designas utifrån undervisningen behov, inte tvärtom.

”En normal människa lär sig inte genom att man bara lyssnar när någon annan talar. Man lär sig inte heller att jobba genom att lyssna passivt” säger Kirsti Lonka, professor i pedagogisk psykologi. Hon menar att långtråkighet är ett stort problem i skolorna och att det delvis kan motverkas genom hur man väljer att designa rummen.