Att kultur och hälsa hänger ihop är idag allmänt accepterat. Men vad är det egentligen i kultur och konstnärliga uttryck som har potentialen att bidra till bättre hälsa hos sjuka människor?

– Konstnärliga terapier där patienten själv är aktiv fungerar som ett instrument att komma direkt och lite djupare in i känslor, förbi det tankemässiga försvaret. Det går inte att ”ljuga” med känslan, säger Ursula Flatters, läkare vid Vidarkliniken, där konstnärliga terapier alltid varit en viktig del i rehabiliteringsvården.

Känna, förstå, bearbeta och gå vidare

Sjukdomar och smärta väcker starka känslor och det är väl känt att känslor spelar en stor roll för läkningen. En del sjukdomar och smärta kan delvis också ha själsliga orsaker, exempelvis obearbetad sorg, kränkningar, trauman, att aldrig få fram sin ilska, osv. Det är svårt att bota sådant som har orsakats av svåra upplevelser om man inte bearbetar själva upplevelsen.

– Då är det helt logiskt och rationellt att använda konstnärliga uttryck för att gå direkt på känslorna. Sorg och smärta bearbetas samtidigt som den skapande processen bidrar till att utveckla nya synsätt, förmågor och livskraft. Genom det som visar sig i det konstnärliga skapandet får många patienter hjälp att lyfta sjukdomsframkallande djupa känslor in i medvetandet och även kognitivt förstå samband mellan livshändelser och sjukdom, för att sedan gå vidare, berättar Ursula Flatters.

– När patienten får hjälp i sin känslomässiga bearbetningsprocess av en sjukdom blir det i regel också lättare att fortsätta bota patienten även med helt andra typer av behandlingar.

Konstnärliga terapier är ofta särskilt bra för patienter med kroniska och långvariga sjukdomar. Exempelvis kroniska smärtor, magsmärtor, psykiska problem, utbrändhet, och även patienter med cancer som på det här sättet kan få bra hjälp att hitta till sig själva och skapa en mening i en svår livssituation. Terapierna kan vara inriktade på målning, modellering, teater, dans, musik eller andra konstformer. I terapierna arbetar man med någon form av ”material” – exempelvis färg, lera, rörelse osv. I valet av det rätta ”materialet” ligger en terapeutisk möjlighet i sig, menar Ursula Flatters.

– Vid kronisk och långvarig sjukdom upplever patienten ett lidande och ofta även olika typer av förluster jämfört med det liv man är van att leva. Kroppen tar en stor del av uppmärksamheten och det finns lite kraft för livet för övrigt. Här har konstnärliga uttryck en viktig funktion. Redan att uttrycka sitt lidande på ett konstnärligt sätt innebär att lidandet inte bara finns inne i kropp och själ. Det får, genom ett material, ett uttryck som kan kommuniceras och redan detta hjälper många.

Hitta livskonstnären i sig själv

De konstnärliga terapierna sker i regel i faser, och i dialog med en utbildad terapeut som bör ha en helhetsförståelse för sjukdomar och problemställningar och som ska kunna utläsa vad patienten uttrycker utan att psykologisera, menar Ursula Flatters. Först kommer något man kan kalla förlustfasen. Sedan kommer en fas av bearbetning och nyorientering, där patienten finner sig i den nya situationen, får nya upplevelser och insikter som ofta upplevs som fördjupning och utveckling av personligheten. Många patienter berättar att de fått helt nya värderingar som stärker dem i att gå vidare i livet.

– Man arbetar helt enkelt med den omedelbara upplevelsen, bearbetar och skapar uttryck. Terapeuten är utbildat i att förstå dessa uttryck och det tidigare icke kommunicerbara blir till en konstnärlig intim dialog mellan patienten och terapeuten.

– Det viktiga är inte alls att prestera konstnärligt, utan att uppleva en kreativ process. På så sätt kan man hitta livskonstnären i sig själv. Därför är också den konstnärliga terapin en mycket individuell behandling och terapeutens lyhördhet av största betydelse. Det är viktigt att anpassa val av terapi till individens behov och förutsättningar, och inte ha färdiga program för exempelvis alla patienter med en viss sjukdom.

Individuellt anpassat till olika situationer

De konstnärliga terapierna passar olika bra för olika patienter, situationer och sjukdomar. Vissa patienter känner sig hemma i konsten och kommer snabbt in den, medan det tar längre tid för andra. Valet av terapiform kan underlätta för patienten. Exempelvis upplevs färg som någonting utanför oss själva och kan därför vara bra om man vill avleda uppmärksamheten från smärta eller något annat, berättar Ursula Flatters.

Tonen och musiken upplever vi mer innerlig och musik kan därför vara bra för att komma i kontakt med avstängda känslor eller för att ge uttryck åt övermäktiga känslor. Lera är ett påtagligt material som vi upplever genom beröring, som ett motstånd. Lera kan vara särskilt bra om man känner att man har ”förlorat kontakten” med livet, exempelvis vid en del ångesttillstånd. Poesi, teater och andra språkliga uttryck kan vara bra för att stärka strukturen i livet, och så vidare. Men patienten bör alltid vara med att bestämma vad som känns bäst.

Inom exempelvis den antroposofiska medicinen finns stor erfarenhet av att kunna tolka patientens uttryck. Man känner till vissa typiska uttryck eller ”mönster” som förekommer i samband med vissa diagnoser och som alltså inte är rent individuella uttryck. Exempelvis kommer ångest och spänningar att synas i rörelseterapin, men även i målning eller modellering.

– Det viktiga är då att inte tala om ångesten, utan att utveckla rörelsen respektive målningen eller modelleringen så att ”mönstret” förändras mot något som uttrycker tillit och förmåga att ta plats osv.

Terapeutens uppgift är att stegvis finna och korrigera rörelsen, eller stegvis finna rätt uppgifter i målning och modellering. Där kan det bland annat handla om typ av motiv, val av färger, hur snabbt eller långsamt man arbetar osv. Vissa patienter har exempelvis ofta svårt att använda vissa färger, en del patienter tenderar att måla landskapsmotiv och liknande utan något tydligt i förgrunden. Här finns en mängd signaler att lägga märke till.

– Eftersom känslan aldrig ljuger är ett förändrat uttryck eller ”mönster” ett tecken på en verklig förbättring.

Kreativitet ger lust att gå vidare

Att uttrycka sig konstnärligt befriar en positiv kreativitet som skapar lust hos patienten att gå vidare i livet. Det är viktigt med lust och glädje som grund för en konstnärlig terapeutisk process, tvång hör inte hemma här, menar Ursula Flatters.

– När människan är skapande känner hon sig också mer som människa. Vid kris och sjukdom bromsar ofta kreativiteten in. Men när man kommer igenom en kris ökar i regel kreativiteten och känslan av meningsfullhet.

– Den kreativa känslan ska man stärka, den är viktig för upplevelsen av en god livskvalitet. Då får man bättre förutsättningar att komma tillbaka i livet och skapa sin egen livsplan. Även om sjukdomen inte kan botas är det möjligt att uppleva livet som djupt meningsfullt och sig själv som den skapande källan i det. Det här är i princip möjligt i vilken situation som helst, även nära döden, säger Ursula Flatters.
Foto: Erik Olsson