När människor blir allvarligt sjuka har det ofta stor betydelse för hälsan att bli omhändertagen och vårdad med genuint intresse och respekt för individen. Det är egentligen ett helt naturligt förhållningssätt mellan människor. För att det här ska bli verklighet för patienten behövs en vårdkultur där allt som görs genomsyras av en medveten helhetssyn på varje människa.

Just den synen på patienten är, och har alltid varit, något av det mest typiska för vården på Vidarkliniken. Där ligger också en viktig förklaring till varför så många av klinikens patienter känner sig sedda, förstådda och stärkta. Det är bland annat patienter med långvariga smärttillstånd, stressrelaterad psykisk ohälsa och patienter som rehabiliteras efter cancerbehandlingar.

Att bli sedd handlar om intresse och respekt

– Det mest naturliga för människor är att se och bry sig om varandra, och att bejaka att vi har ett ömsesidigt beroende. Vi har en naturlig förmåga till medlidande och förståelse, och det är något man kan lära upp eller tappa bort. Inom vården handlar det här i grunden om intresse och respekt för patienten som individ, ungefär som i kärlek, säger Maria Arman som är forskare och docent i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet och även knuten till IC – The Integrative Care Science Center.

Hon menar att varje medarbetare i vården alltid kan bestämma sig för att möta en patient med den här inställningen, och att det egentligen inte behöver ta längre tid. På Vidarkliniken är en sådan omvårdande kultur helt naturlig. Maria Armans forskning visar att den här omvårdnaden är mycket viktig för många patienter. De säger exempelvis: ”Det var som att komma hem”; ”Man blir inbäddad”; ”Man kommer in i en totalt tillitsfull situation”; ”Alla är ständigt lyhörda för vad man behöver” osv.

Det här är inte bara ett resultat av inställningen till patienterna. Det gäller att också ha verktyg och metoder för att kunna se och behandla hela människan. Här, menar Maria Arman, är de antroposofiska terapierna mycket viktiga, exempelvis konstterapi och läkeeurytmi, som är en form av rörelseterapi.

– I Vidarklinikens vård är det dessutom mycket hands on i form av beröring, exempelvis insmörjning, bad, massage, inbäddning i värme etc. Det skapar kontakt. Det räcker inte med att bara prata.

Vårdkultur som tar existentiella behov och helheten på allvar

För exempelvis patienter som rehabiliteras efter krävande behandlingar mot bröstcancer kan den här omvårdnaden ha stor betydelse.

– Cancerbehandlingarna är ofta avancerade och effektivt upplagda och det är något av en kamp som förs kring vissa kroppsfunktioner. I allt detta upplever många patienter att den egna existentiella situationen glöms bort. Patienter som sedan får rehabilitering hos Vidarkliniken säger ofta att här är det någon som ser vad som fattas.

Förklaringen är, enligt Maria Arman, att det ingår i klinikens vårdkultur och metodik att ta existentiella aspekter på största allvar och att se varje människa som en helhet.

Även vårdpersonalen får fullt stöd i detta och många tycker att det känns befriande att få arbeta med patienter på det här sättet. Att se till hela patienten är också viktigt när det gäller möjligheterna till hälsosammare livsstil.

– Att motivera patienter att ändra livsstil är bland det svåraste som finns, det är allmänt känt i vården. Här krävs återigen genuint intresse och respekt för individen. En patient sa exempelvis: ”eftersom personalen på Vidarkliniken är så intresserad av mig och min hälsa så måste jag bli det själv också”.

I studier av Vidarklinikens patienter ser Maria Arman att många får en ändrad livsstil. Det kan handla om allt ifrån bättre sov- och matvanor till att göra sina val i livet mer utifrån vad man själv verkligen värderar och tycker är viktigt.

– I grunden handlar det om att hjälpa patienten att skapa förutsättningar för att få ett hälsosamt liv, och att detta sedan blir en uppåtgående positiv spiral. Det här förstärker patientens egen förmåga att hela och läka och att växa i sin egen potential.

In som en ”fågelunge” och ut som en stärkt människa

Karin Björkegren Jones har varit patient på Vidarkliniken i två omgångar. Hon är författare och yogalärare och fick för ett par år sedan ett bröstcancerbesked. Efter operation samt strålnings- och cellgiftsbehandling var hon ordentligt medtagen och kom då till Vidarkliniken för rehabilitering.

– Trots att jag är van vid att ta hand om min hälsa kände jag mig väldigt utsatt och försvagad efter behandlingarna. Jag kände mig som en liten fågelunge och det var härligt, rent av magiskt, att få komma till Vidarkliniken och bli så omhändertagen och få vara precis som jag var då. Det kändes som att jag kunde få pusta ut i en jättefamn efter ett enormt maratonlopp.

Att hon här blev sedd som individ märktes bland annat på att den vård hon fick kändes skräddarsydd och genomtänkt för just henne utifrån var hon befann sig på sin resa. Här gav man olika individuella rehabiliteringsupplägg för patienter med samma diagnos.

– Det fanns en lyssnande öppenhet och det var helt fritt från dömande inställning. Jag hade många otroligt fina samtal med sjuksköterskorna. Jag fick bland annat också målningsterapi och rytmisk massage som båda var väldigt bra för mig. Att få ta det mycket lugnt och att vara i naturen var också viktigt för mig. På Vidarkliniken fick man överhuvudtaget ta plats i sin sjukdom och i sitt sätt att bli rehabiliterad. Jag återvände väldigt stärkt från den här rehabiliteringen och det var enormt viktigt, säger Karin Björkegren Jones.