Det krävs ett engagemang och en människosyn utöver det vanliga för att i alla lägen verkligen ta tillvara det positiva och utvecklingsbara hos varje unik person med intellektuell/psykisk funktionsnedsättning. Annars blir det här lätt en klyscha. Den antroposofiskt inspirerade läkepedagogiken och socialterapin verkar bottna ordentligt i just en sådan människosyn och filosofi som gör skillnad i verkligheten.

Andlighet i praktiken

Läkepedagogiken (för barn) och socialterapin (för vuxna) har stark anknytning till flera kontinentala, humanistiska filosofer som talar om människans andlighet, vilket är ett ganska vitt begrepp. Och mer konkret än man kan tro.

– Andlighet kan omfatta hela människan och hennes förhållande till sig själv och omvärlden. Det är egentligen ett mycket naturligt sätt att se på oss människor, vi är ju inte robotar, säger Paula Hämäläinen Karlström, som är förbundssekreterare i branschorganisationen Värna.

Typiskt för läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheter är att synen på människan verkligen betonas och genomsyrar allt även i praktiken. Det handlar mycket om att se till hela människan, vilket också är centralt i hela den antroposofiska bildningsidén. Inom läkepedagogiken och socialterapin gestaltas det här konkret i vardagen på en rad olika sätt. Bland annat genom en medvetet utformad miljö, skapande aktiviteter, regelbunden rytm i livet, genuin respekt för det individuella och samtidigt betoning av social gemenskap. Allt detta har direkt koppling till det man ser som en andlig dimension hos barn och vuxna. Utifrån sett är det egentligen inte särskilt svårt att se hur det här tydligt sammanfaller med grundläggande mänskliga behov och utvecklingsmöjligheter. Sådant som ger livskvalitet.

Ett typiskt särdrag för de läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna är också att man starkt betonar att varje människa har en frisk kärna och utvecklingspotential. Här finns också stor lyhördhet för det individuella.

– Det är den positiva kärnan som vi ska sätta ljuset på och tilltala i varje situation. Det är det vi vill ta vara på och utveckla hos varje person, säger Anders Rosenberg, som är kommunikatör på Värna.

Inom läkepedagogiken och socialterapin talar man också mycket om livets röda tråd, som är något unikt för varje individ. Även personer med  intellektuell/psykisk funktionsnedsättning har behov av att uppleva och se den egna röda tråden och gå sin egen väg utan att bli motarbetade eller ifrågasatta.

Exempel i vardagen

Mycket av det här beskrivs kort i de gemensamma kärnvärden man slagit fast inom Värna (finns att läsa på varna.nu) och som ger en bild av det som är speciellt för läkepedagogiken och socialterapin. Vad kan då detta konkret handla om en vanlig dag i verksamheterna?

– Vår syn på människan och hennes andliga sida visar sig bland annat i bemötandet. Det finns en kvalitativ skillnad där. Vi är också väldigt bra på att skapa individuella lösningar, att hitta det som fungerar bra för varje person och som kan överbrygga det som inte fungerar så bra. Individuella lösningar kan röra sig om exempelvis klasstorlek, hur dagen utformas, typer av aktiviteter och hur livet gestaltas i stort. Vi tar redan vid intagningen också reda på vad personen själv tycker att han eller hon är bra på och tycker om att göra. Det gäller att alltid försöka hitta en positiv utgångspunkt att utveckla.

Kulturella aktiviteter är också något som betonas inom läkepedagogiken och socialterapin, exempelvis läsning, skådespel med mera. Vi människor har behov av sådant och det gäller även personer med intellektuell/psykisk funktionsnedsättning. Det ger näring till den andliga delen i oss.

– Att ha en regelbunden rytm i livet är ytterligare en viktig princip för oss. Det handlar om rytm under varje dag, vecka, årstid och år. Betydelsen av det här är allmänt underskattad. Rytmen ger pauser och möjlighet att hitta till sig själv. Om man exempelvis vet vad som ska komma under dagen så skapar detta ett inre rum att ta emot och utvecklas. Utan den strukturen blir det här mycket svårare, säger Anders Rosenberg.

– Den fysiska miljön är också särskiljande för oss. Det gäller material, färgval, form, hur man bygger osv. Överhuvudtaget sådant i miljön som stimulerar alla sinnena hos människan. Rummets atmosfär ska exempelvis stödja det som sker i rummet. Det här är en kvalitetsambition som handlar om att ge det bästa möjliga. Det återspeglar sig också i den ekologiska och biodynamiska maten.

Det är ganska krävande att vara medarbetare i läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheter. Här behövs ett stort engagemang. Man måste bejaka det här förhållningsättet och inte bara se brukaren som någon man tar hand om.

– Det finns ett mellanmänskligt engagemang i allt och det ger ett livslångt lärande där medarbetarna utvecklas lika mycket som brukarna. Det blir en gemensam ansträngning i varje vardaglig stund, säger Paula Hämäläinen Karlström.

Föregångare

Värna organiserar de allra flesta verksamheter inom läkepedagogiken och socialterapin i Sverige. Det rör sig om ett 40-tal verksamheter. Den här inriktningen har funnits i landet i över 70 år och är uppskattad. Här finns alltså lång erfarenhet av att, inte bara ta hand om, utan främst stödja barn respektive vuxna med intellektuell/psykisk funktionsnedsättning på deras väg till självförverkligande och till ett bra, meningsfullt liv.

Den antroposofiskt inspirerade läkepedagogiken och socialterapin har genom åren även varit lite stilbildande och bidragit till att utveckla det allmänna synsättet på personer med intellektuell funktionsnedsättning, menar Paula Hämäläinen Karlström. De ansågs tidigare vara obildbara, men1968 togs begreppet obildbar bort i Sverige.

– Vi har alltid haft som central grundinställning att personer med intellektuell funktionsnedsättning absolut är bildningsbara, och här har vi länge varit föregångare. Vi har också bidrag till samhällets idag officiella synsätt att en människa inte är sin funktionsnedsättning, utan att man är en person. Även principen om små grupper, gemenskap mellan människor med och utan diagnos samt betoning av relationernas betydelse är områden där läkepedagogiken och socialterapin har bidragit.

Ett par orosmoln

Idag finns ett par tendenser i samhället som oroar Värna. Den ena är att det som kan kallas normalitetsprincipen ibland drivs för långt. Det finns krav på att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska vara alltmer självständiga, fungera som alla andra och leva normala liv.

– Vi ser att det inte alltid fungerar och risken är att sådana krav leder till att man lämnar många av de här människorna i sticket. Det finns en påtaglig risk att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir isolerade om de här kraven drivs för långt.

Vi är absolut för autonomi och självständighet på många sätt. Men det är också viktigt att slå vakt om rätten till social gemenskap, att få tillhöra ett sammanhang och utveckla långvariga relationer för att skapa ett gott liv, säger Anders Rosenberg.

Ett annat orosmoln som Värna ser i samhället är att det blir alltmer stora koncerner som tar över inom omsorgen. Det beror delvis på att offentliga upphandlingar av omsorgen ofta fokuserar för ensidigt på lägsta pris.

– Det riskerar leda till en utarmning av omsorgen där de som priskonkurrerar om uppdragen bara gör det allra nödvändigaste men inget mer. De plusvärden, kvaliteter och den gedigna erfarenhet som våra och andra idéburna verksamheter står för kan då bli utkonkurrerade. Det vore en klar försämring. Vi är något av garanter för att det pengarfixerade inte skenar iväg, säger Paula Hämäläinen Karlström.

För framtiden räknar Värna med att fortsätta vara en idédriven aktör i civilsamhället och bidra till att utveckla omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läkepedagogiken och socialterapin ger bra resultat, man har en genuin grund att stå på och det finns anledning till optimism. Närmast ska Värna certifiera de olika medlemsverksamheterna utifrån de gemensamma kärnvärdena. Syftet är att fortsätta utveckla de kvaliteter man redan har och visa att man i många avseenden ligger i framkant.