En pågående debatt i Sverige handlar om ifall de antroposofiska läkemedlen ska inlemmas i svensk lagstiftning eller inte. Även om Sverige ligger i täten vad gäller modernisering inom många olika områden, tycks just sjukvården ha halkat efter. ”Det liknar 70-talets Tyskland” konstaterar två ledande företrädare för integrativ medicin i Europa, psykologen Peter Zimmermann och psykiatrikern Wolfgang Rissmann.

I Tyskland har integrativ medicin en helt annan ställning i samhället. Vart tredje år genomförs en undersökning i Tyskland av Allensbach Institut, där man frågar befolkningen om användningen av naturläkemedel under det senaste året. Under 70- och 80-talet svarade mellan 50 och 60 procent av de tillfrågade ”ja” i denna undersökning, men sedan 90-talet har andelen varit 70 procent. Ungefär hälften av befolkningen äter dessutom naturläkemedel året om.

– Det bör dock understrykas att begreppet ”naturläkemedel” i Tyskland även inkluderar till exempel homeopatiska läkemedel, förklarar Peter Zimmermann.

En annan regelbunden undersökning som genomförs av Bertelsmann Stiftung inkluderar även användning av akupunktur, kiropraktik och andra komplementära vårdmetoder. 63 procent svarade att de använt sig av någon av dessa vårdmetoder, 40 procent under de senaste tolv månaderna. Den största gruppen var högutbildade kvinnor i åldern 35-50 år.

– Men även i det äldre åldersspannet 65-93 år så svarade 37 procent ”ja”, vilket bevisar att det inte enbart är den ”typiska medelålderskvinnan” som väljer att använda sig av komplementär medicin, säger Peter Zimmermann.

Vad ligger bakom dessa val?

För att ta reda på vilka motiv som ligger bakom dessa val har Köln Rheingold Institute genomfört en rad kvalitativa djupintervjuer.

”Många förknippar naturmedicin med ambitioner som inte uppfylls av konventionell medicin: individuell uppmärksamhet och helhetssyn, förståelse och omfattande kommunikation” skriver institutet om rapporten.

Fler och fler önskar att läkaren fungerar som en ”ärlig mäklare” mellan skolmedicinen och den komplementära medicinen. Man anser att läkaren bör känna till båda områdena och sedan utifrån sin kunskap ge patienten det bästa ur två världar.

– Det som var nytt och ytterst intressant i de här djupintervjuerna var att det kom fram att många upplever att det moderna vårdsystemet är ute efter snabba åtgärder samtidigt som allt fler patienter börjar förstå att det ibland kräver mer tid för att verkligen bli helt frisk. Man efterfrågar någon som kan vara en ledsagare genom läkningsprocessen. Många svarade också att de vill vara delaktiga i sitt eget tillfrisknande, berättar Peter Zimmermann.

90 procent av bröstcancerpatienter använder komplementära metoder

I en annan undersökning gick ett av de större universitetssjukhusen i Tyskland ut och frågat alla sina patienter som fått strålbehandling mot cancer, om de även använt sig av komplementära metoder. 60 procent svarade ”ja”. Och det kanske allra intressantaste: 90 procent av bröstcancerpatienterna svarade ”ja”. På följdfrågan där man undrade om dessa patienters läkare visste om att de använt sig av komplementär medicin, svarade däremot de flesta nej.

– Det finns fortfarande en rädsla för att läkaren p.g.a bristande kunskap inte ska reagera positivt om man som patient berättar att man även använder sig av komplementär medicin. Det saknas ett förtroende. Integrativ onkologi kräver en dialog mellan patienten och läkaren, och här har vi en utmaning, konstaterar Peter Zimmermann.

Antroposofisk medicin som används som ett komplement till traditionell skolmedicin, har i dagens Tyskland en helt annan status än vad den har i Sverige.

– Vi hör om den aktuella läkemedelsdebatten i Sverige som handlar om huruvida de antroposofiska läkemedlen ska integreras i den svenska läkemedelslagen eller inte, och är förvånade över att debatten i Sverige fortfarande är så svartvit. Sverige är i detta läge ungefär på samma nivå som Tyskland var på 70-talet. Vårt budskap till Sverige skulle vara att öppna upp för dialog mellan företrädare för integrativ medicin och de övriga läkarna. Och använd er av den forskning och de kontroller som redan genomförts i Tyskland i samband med de antroposofiska och andra komplementära läkemedlens godkännande genom det tyska läkemedelsinstitutet istället för att göra egna, menar Peter Zimmermann.