En svensk-holländsk enkätundersökning har undersökt svenska sjuksköterskors användning av komplementär- och alternativmedicin. I undersökningen framkom att 80 procent av Sveriges sjuksköterskor någon gång använt sig av komplementär- och alternativmedicin privat, men enbart 11 procent utövar det genom sitt yrke i vården.

Det framkom även att enbart 30 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna frågar patienten om hen är intresserad av komplementär- och alternativmedicinska metoder (även förkortat KAM). Den största anledningen till att de inte frågade var kunskapsbrist (50 procent), 28 procent ansåg det inte vara relevant och 21 procent att det inte det var deras ansvar – relativt få (8 procent) angav tidsbrist som orsak att inte fråga patienten.

Huvudorsaken till att bara 11 procent av sjuksköterskorna använder sig av KAM angav de vara bristen på evidens samt att de själva saknar kunskaper om både metoderna såväl som svensk lagstiftning.

Data har saknats

”Tidigare har det saknats data rörande sjuksköterskors användning av KAM i Sverige. Det är en stor kunskapslucka, eftersom sjuksköterskorna oftast har den mesta patientkontakten, och i många fall också är de som skulle ge KAM-vården till patienterna”, skriver författarna till studien, där docent Mats Jong, Avdelningen för Omvårdnad, Mittuniversitetet är huvudförfattare.

Gap mellan åsikt och handling

Det fanns ett tydligt gap mellan sjuksköterskornas åsikter och praktiska handlande. Trots att 59 procent ansåg att hälso- och sjukvårdspersonal borde informera patienter om KAM om patienter frågar, så uppgav nästan 70 procent att de sällan eller aldrig själva frågar patienter om KAM.

Det fanns inte oväntat ett positivt statistiskt samband mellan sannolikheten att fråga sina patienter om deras KAM-användning och att själv ha kunskaper om KAM.

Behov av utbildningsinsatser

Forskarnas slutsats är att sjuksköterskor i Sverige allmänt sett tycks ha en positiv inställning till KAM. Det fanns en stor diskrepans mellan antalet som utövade KAM i vården idag (11 procent) och hela 43 procent som svarade att de vill göra det i framtiden. Hinder i form av upplevda brister i egna kunskaper och evidens pekar på behovet av robusta utbildningsinsatser, menar författarna.

Originaltext: David Finer
Bearbetad av: Red. SZ

Fotnot: Procentsatserna är avrundade.

Läs en fördjupad variant av artikeln på forskningsinstitutet Integrative Cares hemsida