Intresset för att bli mer medveten i sin konsumtion ökar, eftersom många inser slit och släng-kulturens destruktiva påverkan på miljö och arbetsvillkor. Slow fashion är ett initiativ som uppmanar till att läsa på och tänka hållbart i sina val av kläder och accessoarer.

Även om medvetenheten ökar så förblir slit och släng-kulturen det dominerande inslaget i västvärlden och fortsätter att påverka miljön negativt. Idag finns många aktörer inom modevärlden som tar fram ekologiska kläder. Frågan är om det räcker.

Det är svårt som konsument att sätta sig in i de olika miljömärkningarna och vilka kläder som verkligen är ekologiska på riktigt. Därför pratar fler och fler om hållbart mode eller slow fashion. I slow fashion ingår visserligen det ekologiska modet men även att handla second hand, inte tvätta så ofta, använda återvunna material och ta vara på det som finns. Dessutom värnar man om arbetarnas villkor. En stor förespråkare för den här livsstilen är Johanna Nilsson, som driver bloggen Slow fashion, klädbutiken Replik och är aktuell med boken ”Slow fashion”.

– Slow fashion handlar om att bli medveten om att ens val påverkar miljön och andra människor. Det handlar också om att välja bort saker och inte konsumera så mycket. När man väl konsumerar så gör man det mer långsiktigt och medvetet, säger Johanna Nilsson.

Mellan åren 2000 och 2010 ökade den privata klädkonsumtionen i Sverige med hela 50 procent. Butikerna hade tidigare fyra kollektioner per år – numera får de in nya kläder varje vecka. Det går att se att kläder och accessoarer under de senaste 35 åren har blivit procentuellt billigare jämfört med andra produkter. Prispressen gör att företagen ruckar på klädernas kvalitet, och de blir i ännu högre utsträckning till slit och släng-varor.

Slow fashion-uppropet

Johanna Nilsson är en av initiativtagarna bakom slow fashion-uppropet. På uppropets hemsida står: ”Jag vill sakta ner. Jag vill ta hand om mina kläder och uppskatta bra kvalitet. Jag vill oftare välja hållbart, lokalt och second hand. Jag vill hylla den personliga stilen och jag kommer att vara stolt över varje litet steg jag tar.”

– Slow fashion är en del av hela slowrörelsen – slow food och slow living. Det handlar om att stanna upp. Om prioritering och eftertanke. Det handlar om att ställa om sitt synsätt och börja tänka kvalitet framför kvantitet. Att inte bara slentrianshoppa något som man tröttnar på efter säsongens slut. Det här är ju en process och tanken med uppropet är att man ger ett löfte till sig själv när man skriver på.

Johanna Nilsson tycker att det är viktigt att se på mode ur ett bredare perspektiv än bara det ekologiska.
– Miljömässigt är ekologiska kläder superviktiga, men det finns också en social aspekt i de människor som syr kläderna och odlar bomullen. Det är alltid bättre att välja en ekologisk t-shirt än en icke-ekologisk men andra frågor tillkommer: Vad är det för kvalitet i tröjan? Hur många tvättar håller den? Vem producerade den och hur såg det ut när de producerade den?

Hållbart och hög modegrad på samma gång

Johanna Nilssons modebutik Replik säljer hållbart mode. Hon har valt ut märken och plagg som har ett hållbart tänk, men utan att kompromissa med modegraden. Vissa av märkena jobbar med återbrukat material – till exempel plagg gjorda av återbrukade saris från Indien eller smycken som har använts tidigare men nu lagats och fått nytt liv.

– Skillnaden mellan Replik och de mer traditionella klädkedjorna är först och främst transparens. Vi kan berätta allt om våra produkter, även det som märkena inte har uppnått än. Då är det upp till kunden att göra en avvägning. Vi har heller ingen rea i vår butik. Vi tror att bra design fungerar över tid. Vi byter inte ut kollektionerna hela tiden, utan försöker satsa på tidlösa men originella plagg. En av de stora fördomarna om slow fashion är att man går klädd i jutesäckar för att det är det enda som går att göra miljövänligt. Så är det inte alls, menar Johanna.

Framtidens konsumtion

Även om intresset är stort för att tänka hållbart och bli medveten, så går utvecklingen långsamt. Vi är vana vid att kläder och accessoarer är extremt billiga jämfört med annat vi konsumerar. Johanna Nilsson tror också att den långsamma utvecklingen har med relationer att göra.

– Vi läser artiklar och vet om att de människor som syr våra kläder inte får betalt för sitt arbete. Men när vi står i butiken har vi inte den människan framför oss, och då kan vi inte relatera. Det är svårt för oss att intellektuellt och känslomässigt förstå hur våra val här och nu påverkar i förlängningen. Där har vi också en del av lösningen: att minska avståndet mellan produktion och slutkonsument, säger Johanna Nilsson.

Hennes råd till den som vill börja tänka slow, är att ta ett steg i taget. I sin blogg ger hon matnyttiga och vardagliga tips. Som att hänga ut kläderna på vädring, i stället för att tvätta dem efter en användning, och att laga kläderna när de går sönder.

– Mitt tips är att börja med att ställa frågor till dig själv i klädbutiken: Varför ska jag köpa det här plagget? Behöver jag det verkligen? Jag brukar också rekommendera människor att ta en strid i taget. När man har fått in vanan med den första striden så väljer man nästa, säger Johanna Nilsson.