Delningsekonomi har blivit ett välanvänt begrepp i tider av ökad miljömedvetenhet. Begreppet innebär att man delar på saker i stället för att alla ska ha varsin. Det kan handla om att flera familjer delar på samma bil, samma verktyg eller har gemensamma matlag för att minska på matsvinnet. I delningsekonomin ingår också byteshandeln. Din byrå mot mina skor, min vinterkappa mot dina örhängen och blomkrukor. Genom att byta grejer med varandra slipper vi slänga det vi inte längre vill ha, samtidigt som vi får någonting vi faktiskt behöver. Det anordnas bokbytardagar, klädotek och klädbytardagar.

Bytandet är ingenting nytt. Det har funnits länge i mänsklighetens historia, även om det nu har blivit populärt på nytt. I en artikel från i Dagens Nyheter (31 augusti 2015) berättar man kort om historiken:

”Byteshandel utan att blanda in pengar, så kallad cirkulering, var populärt innan moderniseringen då inställningen ändrades till att köpa nytillverkade prylar, slänga dem och köpa nya igen, enligt Staffan Appelgren, forskare i socialantropologi vid Göteborgs universitet.”

I stället för nyproducerat

Sigrid Ilmander är en av tusentals aktiva i den just nu största bytesgruppen på Facebook, ”Bortskänkes/bytes/mottages 08området”, med över 60 000 medlemmar. Bytesgrupper finns dock för de flesta större svenska städer idag, då många har saker de inte längre behöver.
– Bytandet är kul eftersom man får nya grejer som man behöver utan att lägga ner pengar. Dessutom ger det en möjlighet att se över vilka prylar man har och behöver, och vad man inte behöver. Det blir enklare att rensa ut och leva mer minimalistiskt, säger hon.

I den största bytesgruppen på Facebook är försäljning inte tillåten. Anledningen till det är att medlemmarna inte alls ska tänka i köp och sälj – därmed kommer helt andra parametrar in i bilden. Det är fullt möjligt att byta en sak mot tio mindre. Medlemmarna kommer överens sinsemellan och magkänslan blir viktigare än det faktiska värdet. Sigrid har bytt till sig alltifrån krukväxter och hallonbuskar till husgeråd och ljusstakar.
– Det bästa med byteskulturen anser jag är öppenheten mot andra människor och att alla är välkomna. En möjlig nackdel är att trycket har ökat i den grupp jag är med i, och man måste vara snabb på bollen så att ingen annan hinner före. Men det ger också ett större utbud av bytesprylar och visar på en ökad miljömedvetenhet, förklarar hon.

Föreningen Medveten Konsumtion verkar för ökad kunskap om konsumtionens effekter på miljön och de som arbetar inom industrin. De uppmanar till att eftersträva reflektion, snarare än perfektion, för att ta medvetna beslut i sin konsumtion. Bland annat tillhandahåller de gratistjänsten Ekoguiden, där den enskilda konsumenten kan hitta gröna och miljövänliga alternativ i sin omgivning. Alexandra Davidsson är tillförordnad generalsekreterare på Medveten konsumtion och tror att delningsekonomin är rätt väg att gå.
– Vi ser att delningsekonomin och att ägodela är den nya framtiden. Man behöver faktiskt inte äga allting utan man kan äga saker ihop eller låna av varandra om det är något man behöver. Dessutom belastar det inte vår redan överutnyttjade jord i form av nyproducerat, säger Alexandra Davidsson.

Är bytandet framtiden?

Även om delningsekonomin alltså fått ett rejält uppsving på senare år, förblir konsumtionen av nya saker det dominerande på marknaden. Alexandra Davidsson tror dock att detta kommer förändras och att miljötänket kring de nyproducerade produkterna i butik kommer att förbättras, men då krävs också att man når igenom ”bullret” av konsumtionsreklam.
– Vi kan nå igenom med den makt som konsumenter har. Bara genom att ställa en fråga om leverantörskedjan, kemikalieinnehåll och märkningar i butiker kan man förändra vad återförsäljare tar in. De vill ju möta den efterfrågan som finns, säger Alexandra.

Tidigare fanns möjligen ett bristande intresse för vart sakerna skulle ta vägen efter att man gjort sig av med dem. I och med ett alltmer utbrett hållbarhetstänk har det här förändrats. Idag skulle nog få kunna slänga en fungerande möbel eller apparat utan dåligt samvete. För Alexandra Davidsson på Medveten Konsumtion är köp av nyproducerade saker det allra sista alternativet. Hon inser samtidigt att man måste börja där människor är. Så länge utvecklingskurvan är positiv så är det ett framsteg, menar hon.

– Vi uppmuntrar folk att man gärna ska tänka efter innan ett köp. Första frågan blir om man verkligen behöver t ex en ny mobiltelefon eller dator. Är svaret ja så uppmuntrar vi till att köpa eller byta begagnat, då det är ett mer hållbart alternativ. I sista hand är alternativet att man då verkligen ska veta vad man köper, att man väljer en nyproducerad vara som är det bästa alternativet för miljön. Att eftersträva reflektion är nog det allra viktigaste, säger Alexandra.