Viktiga framtidsfrågor om jordbruk och mat när FN-satsning kommer till Sverige
Det här året har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO förklarat som International Year of Soils, med en rad konferenser och aktiviteter över hela världen. För Skandinaviens del manifesteras temaåret i Ytterjärna i Södertälje kommun den 20 maj – på den FN-stödda öppna konferensen Soils and the Food We Eat. Här ska svenska och internationella politiker, tjänstemän, lantbrukare, forskare, företagare och experter visa och diskutera hur en mer hållbar matproduktion och livsmedelskedja kan se ut.
FN:s Year of Soils syftar till att lyfta fram odlingsjordens betydelse för säker matproduktion och väsentliga ekosystemtjänster. Det här är hållbarhetsfrågor som berör alla delar av världen på lite olika sätt – både lokalt, nationellt och globalt – och som omfattar hela livsmedelskedjan från odling till konsumtion.
På konferensen i Sverige kommer detta att belysas med internationella erfarenheter och ett stort regionalt EU-stött projektsamarbete som vuxit fram i alla Östersjöländer – BERAS International – inklusive forskning och lokala svenska exempel på vad detta i praktiken innebär.
Konkreta lösningar
– Vi vill genom den här konferensen öka medvetenheten om hur viktigt det är att ta vara på odlingsjorden och naturen, som ju är vårt stora kapital. Vi vill också skapa förståelse för hur situationen ser ut både i världen och i Sverige, och kanske framför allt visa att det finns beprövade och utforskade lösningar som på ett hållbart sätt kan ge god, sund och tillräcklig mat åt alla. Det viktigaste är att utgå från ett regenerativt lantbruk med naturliga lokala kretslopp av näringsämnen och en god samverkan genom hela livsmedelskedjan, säger Jostein Hertwig, vd för BERAS International.
På konferensen presenteras bland annat ett konkret koncept för ekologisk, Östersjövänlig och klimatsmart mat, Diet for a Green Planet, både ur internationellt-, lokalt- och företagarperspektiv. Bland annat redovisar Södertälje kommun, som utsågs till Årets Skolmatskommun 2014, hur man gjort sin omställning och numera kan servera 24.000 matportioner varje dag enligt konceptet – utan ökade kostnader. Diet for a Green Planet bygger på sex kriterier kring maten. I korthet innebär de att maten ska vara god, hälsosam och attraktiv, ekologisk, bestå av totalt cirka 20% kött, vara närproducerad och säsongsanpassad, samtidigt som matsvinnet också ska minimeras.
Eftersom kommuner är stora lokala konsumenter av mat är de också en viktig del i en hållbar, lokalt baserad livsmedelskedja. BERAS står för Building Ecological Recycling Agriculture and Society och driver oberoende forskning, utveckling och implementering av just hållbara system för hela livsmedelskedjan – från jord till bord. Hela upplägget bygger på lokal/regional samverkan mellan lantbrukare, matförädlare, distributörer och kommuner, där lantbrukaren står i centrum. Förutom i Södertälje kommun är det här en modell som nu implementeras på flera håll i länderna runt Östersjön.
Grunden i BERAS utvecklingsarbete och modell är ett 50-tal ekologiska kretsloppsjordbruk i 11 länder runt Östersjön, inklusive Sverige. Det har bland annat visat sig att man kan reducera klimatbelastningen från hela livsmedelskedjan med upp till 70 procent och samtidigt halvera jordbrukets läckage av näringsämnen till sjöar och hav. En central faktor i detta är just de ekologiska kretsloppsjordbruken, där man har en väl avvägd balans mellan växtodling och djurhållning på varje gård eller närområde, och på så sätt åstadkommer ett naturligt kretslopp av näringsämnen.
Här finns det detaljerade konferensprogrammet för Soils and the Food We Eat, 20 maj 2015.