”Ekologiskt – ekologiskare – biodynamiskt”. Det är det kortast tänkbara sättet att beskriva vitsen med biodynamisk odling. Ett annat sätt är att visa bilden ovan. Det handlar främst om att växter och djur i ett väl balanserat samspel ger ett naturligt kretslopp av näringsämnen på varje gård. Det ger ett minimum av klimat- och miljöpåverkan samtidigt som det ökar mullhalten och bördigheten i marken, och även kvaliteten i grödorna.

Ur ekologisynpunkt kan odlingssystem och lantbruk lite grovt delas upp i konventionellt, ekologiskt respektive biodynamiskt – om vi håller oss till inarbetade begrepp. De här begreppen är inte huggna i sten. Egentligen rör det sig om en glidande skala där varje lantbruk eller odling befinner sig någonstans på skalan, och där det finns vissa minimikrav för att få kallas ekologisk respektive biodynamisk.

Konventionellt lantbruk, som fortfarande är helt dominerande, har stor påverkan på miljön. Det handlar bland annat om klimatpåverkan, brutna kretslopp, näringsläckage till vattendrag, spridning av bekämpningsmedel, utarmade odlingsjordar och minskad biologisk mångfald. Ekologiskt lantbruk ger en betydlig minskning i mycket av detta, bland annat genom att användning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna. Biodynamiskt lantbruk tillför, utöver det ekologiska, ett genuint kretsloppstänkande och andra åtgärder som har att göra med miljö, bördighet i marken och kvalitet i matråvarorna.

Kretsloppet är avgörande

Det naturliga kretsloppet av näringsämnen och organiska substanser är den extra kvalitet i biodynamiskt lantbruk som har allra störst betydelse och gör störst skillnad. Därför kallas den formen av lantbruk ibland också ekologiskt kretsloppsjordbruk, eller ecological regenerative agriculture (ERA). En biodynamisk gård har både växtodling och djur. Här är antalet djur i balans med hur mycket foder som odlas på gården. Det gör att man på en gård, eller flera gårdar i samarbete, får ett naturligt eget kretslopp av hela det breda spektrum av näringsämnen som marken och grödorna behöver. Det har stor betydelse för miljön, bördigheten och även näringsvärdena i de grödor som blir vår mat. När det gäller näringsvärden i matgrödorna har exempelvis långliggande jämförande odlingssystemförsök i Skåne visat att halterna av viktiga mineralämnen är mellan 15 och 50 procent högre i brödsäd från kretsloppsbaserad naturligt gödslad odling, jämfört med konventionell odling.

Med biodynamisk odling utvecklas växternas rotsystem betydligt mer än i konventionell odling, och även mer än i annan ekologisk odling. Detta skapar mer mull och biomassa i jorden. Det har man visat i många jämförande försök.

– Högre mullhalt i jorden innebär mer organiskt material och mer av levande markorganismer i form av bakterier, mykorrhiza-svampar, daggmaskar och markdjur osv. Dessa frigör mineraler som är viktiga som näringsämnen för växterna, säger Artur Granstedt, som är docent i växtodlingslära och ekologiskt lantbruk.

– Den högre mullhalten innebär alltså större tillgång till näringsämnen för växten, men också god vattenhållande förmåga under torra förhållanden och en god markstruktur som är gynnsam för både växten och de organismer som lever i marken. Marken får högre bördighet.

Viktigt är också att man har bra växtföljder och vallodling på markerna, dvs att man varvar odling av exempelvis spannmål som fungerar tärande på jorden, med bland annat gräs, klöver och andra baljväxter som istället är närande och mulluppbyggande. På baljväxternas rötter finns baljväxtknölar med bakterier som binder luftkvävet och överför det till växterna så att konstgödselkväve inte behöver användas. Även när det gäller växtföljd behövs alltså en balans så att odlingsmarken inte utarmas.

– Biodynamisk odling är mer markvårdande. Det här handlar inte om att gå tillbaka till naturen, utan är ett sätt att utveckla odlingsjorden och göra den bördigare inom ramen för naturens lagbundenheter. Ökad bördighet behövs för att försörja en stor befolkning. Den här markvårdande kretsloppsprincipen tillämpas ofta inom trädgårdsodling där man tillför mycket organiskt material och naturgödsel. Men hos dagens specialiserade lantbrukare används i regel inte den principen. Därför sjunker sedan länge odlingsjordarnas bördighet på ensidigt drivna spannmålgårdar utan vallodling, menar Artur Granstedt.

Ekologiskt kretsloppsjordbruk med växtföljder och vallodling gör också att marken får ökad förmåga att binda kol, vilket ger betydligt mindre klimatpåverkan från jordbruket. Utan detta ökar istället utsläppen av växthusgaser från marken, vilka står för en betydande del av jordbrukets totala klimatpåverkan. Ju högre mullhalt odlingsjorden har, desto mer kol är bundet i marken, och desto mindre koldioxid kommer då ut i atmosfären.

– Biodynamiskt jordbruk är helt enkelt en fråga om kretslopp mellan växter och djur av både näringsämnen och den organiska substans som bildas av fotosyntes och kvävefixering. Utan det samspelet utarmas jorden på sitt humuskapital, vilket är själva grunden både för en långsiktig livsmedelsförsörjning och även för upprätthållandet av klimatbalansen genom bindning av kol i marken.

Biodynamiska preparat fungerar, men oklart hur det går till

Grunden i det biodynamiska odlingssystemet är alltså det ekologiska kretsloppsjordbruket. Därutöver tillför man också olika bördighetsförstärkande åtgärder, som också är vetenskapligt verifierade och har stor betydelse. Främst kompostering av gödsel och användning av olika odlingspreparat.

De biodynamiska preparaten som används är dels ett humuspreparat av kogödsel och ett kiselpreparat av finmalet kvarts som sprids på odlingsmarken vid olika tidpunkter. Man sprider också kompostpreparat av växterna Rölleka, Kamomill, Brännässla, Ek, Maskros och Valeriana över åkrarna. Preparaten bereds genom att de på olika sätt genomgår en förmultning i kohorn eller andra organ. Ett syfte med denna beredning är att genom mikrobiella nedbrytningsprocesser ytterligare få fram och förena substanser och energi från växtriket och djurriket, vilket också sker i djurgödseln i sig.

Framställningen av de biodynamiska preparaten och de relativt små mängderna som används väcker ibland fullt förståeliga frågor om hur preparaten kan fungera. I ett antal upprepade vetenskapliga studier och försök har man konstaterat att preparaten har effekt på flera sätt. Däremot kan man idag inte förklara varför preparaten får de här effekterna. De effekter av preparaten som studierna har visat är främst bättre rotutveckling, ökad mulluppbyggnad, förstärkt fotosyntes, större skördar och bättre proteinkvalitet i grödan. Exempelvis en studie publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science visade att preparaten gav ökad mikrobiologisk aktivitet och högre mullhalt i jorden, vilket är viktigt för produktivitet och kvalitet. Genomgångar av tidigare forskning (metastudier) har också visat att de positiva effekterna av både preparaten och det ekologiska kretsloppsjordbruket, var för sig, är ännu större vid sämre växtförhållanden.