Det finns andra mer hållbara vägar att gå inom mjölkproduktion än den volym- och prisfixerade hårddrift av djur och natur som råder idag och som är en av orsakerna till överproduktionen och mjölkkrisen. Numera finns en växande konsumentmarknad för en produktion som bygger på kretslopp och god djurhållning och där bönderna kan få mer betalt. Det menar docent Artur Granstedt och Saltå Kvarns vd Johan Ununger i en debattartikel i GöteborgsPosten.

Mjölkkrisen, som leder till att mängder av mjölkbönder tvingas lägga ner, brukar enbart förklaras i marknadstermer som slopade kvoter inom EU med mera. Men orsaken till mjölköverskotten är även att produktionen idag drivs för hårt och ensidigt utifrån maximal volym till lägsta möjliga kostnad, och på ett sätt där en rad miljökostnader inte alls är medräknade. Detta leder till allt färre, allt större och högspecialiserade mjölkgårdar, pressad miljö, pressade kor, pressade priser och pressade bönder.

Istället kan man satsa mer på kretsloppsbaserade lantbruk som innebär många miljöfördelar och där korna kan leva betydligt längre på det gräs och klöver de är skapta för. Produktionen per ko blir lägre än för dagens i regel högmjölkande kor som slaktas i förtid. Allt fler konsumenter är idag beredda att betala mer för en sådan hållbar produktions- och produktkvalitet. Ett nytt mejeri i Järna betalar bönderna nästan dubbelt så mycket per kilo mjölk som produceras på ekologiska kretsloppsbaserade gårdar, jämfört med vad de flesta mjölkbönder idag får för konventionellt producerad mjölk.

Läs hela debattartikeln i GöteborgsPosten.